lördag 24 november 2018

003. Hem till gården, del I

Det här är en liten bakgrundshistoria för hur vi hamnat på det spåret vi är på idag. Dörren står på glänt, välkommen att stiga in i värmen...

För ungefär åtta år sedan träffade jag en person som betyder väldigt mycket för mig. En person som idag får bära titeln Fru Flow FI, eller för er läsare får hon kallas det iaf. Jag skulle aldrig kalla henne det hemma, det hade varit sjukt mossigt. Hursomhelt, för drygt åtta år sedan bodde jag utomlands och hade gjort det några år. Tankarna hade inte direkt konkretiserats om vart jag skulle ta vägen och återvända hem till Sverige var ett alternativ men absolut inte en självklarhet. När jag träffade Fru Flow FI konkretiserades mina tankar rätt snart. Hon bodde då i Göteborg, och jag flyttade dit efter en tid och började jobba på en större teknikkonsultfirma med samhällsplanering.

Allt var frid och fröjd. Jobbet gick som på räls. Goda tider med fulla orderböcker. Marknad som skriker efter folk. Bostadsbrist, högkonjuktur och nya vinstrekord år efter år. Jag gjorde som man oftast gör. Jag jobbade på och bet ihop. Min närmaste chef hade sitt mantra "vi säger alltid ja till jobb" och en oskriven regel var att minst 90% av tiden skulle vara debiterbar (gärna 100%). Även fast man hade gruppmöten, APT, datorstrul, fikaraster osv. Det säger sig självt att ingen jobbade "100%" utan betydligt mer.

Under fem år hade ca. 80% av mina närmaste kollegor bytt jobb, sjukskrivits eller på annat sätt försvunnit. En gick till och med tragiskt bort, men detta pga sjukdom och inte relaterat till jobbet. När jag var mitt uppe i malströmmen tänkte jag inte på det, det fanns inte tid för reflektion, men såhär i efterhand är det såklart helt sjukt. Nya kollegor dök upp i en stadig ström dock. Allt var frid och fröjd (not), timmar debiterades, resultaten ökade, människorna byttes ut. Jag knogade på, fick större projekt, mer ansvar och 2% löneökning. Vi hade under dessa år skaffat ett sommarhus för att komma bort från staden och stressen. Flertalet helgresor ut mot sommarhuset spenderades  i apatisk tystnad. Förkylningarna avlöste varandra, konstant trötthet och känslan av att jag hela tiden skrapade i botten på en tom tunna efter energi. Besök på vårdcentraler visade inget fel. Inget var fel. Vi tittade på film, jag minns inte vad vi tittat på när vi stängt av. Tankarna var på projekt och jobbets att-göra-listor. Det var ohållbart för min del att fortsätta mitt liv såhär. För nånting VAR ju fel.

Fru Flow FI inspekterar odlingen vi hade på vårat dåvarande landställe.


Vi satte oss ner hemma för att prata om vad vi ville göra med våra liv. Vilka mål har vi och vad är våra behov. Vi bodde i en stad som vi inte använde. Vi fikade aldrig på caféer, vi hade inget intresse i att shoppa. Även om vi älskar mat och dryck så gillar vi mer att vara hemma och laga maten än att gå ut och äta den på restaurang. All vår fritid spenderades med att komma bort från staden och ut på landet eller naturen. Frågan var rätt lätt att formulera; vad gör vi här?

Ingen av oss hade en familj i Göteborg och vi hade börjat prata om att skaffa vår egen. Det var dags att gå vidare helt enkelt. Vi hade bestämt oss och nu gick det undan. På några få månader vände vi vårt liv helt.

Fortsättning på texten kommer i del II.
Stay tuned.

11 kommentarer:

  1. Åhå wooow, det här är som en svensk version av Frugalwoods! Det var ju precis så här de gjorde...permission från det svartvita livet i stan för sina hikes på helgerna då de kände att de för några timmarkunde andas och se färgerna. Jag får gåshud av er berättelse, ser stort fram emot nästa inlägg.

    Och det där med debiteringsgrad....jag inser att jag varit mycket förskonad i yrkeslivet eftersom jag aldrig jobbat som konsult. Det verkar vidrigt rent ut sagt. Man förväntas trolla med knäna, få in all admin vid sidan om liksom. Bläk bläk, respektlöst. Lite som doping, kan funka på kort sikt, men inte i förlängningen.

    SvaraRadera
  2. Känner till Frugalwoods men bara till namn/omnämnande. De har väl skrivit en bok? Får kolla upp närmare. Tack för tips!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flow FI - haru någon mailadress?

      Radera
    2. Flowfiblog snabela gmail punkt com

      Radera
  3. Och debitering/timredovisning är verkligen ur hades sprunget. Fy, den moderna marknadtidens piska som viner över löneslavarnas kuvade ryggar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta med att någon kom på att man kan sälja tid. Förr, innan klockan, fanns i te detta. Klockan kom och dygnet kunde styckas upp i något som kund säljas. Uschibusch.

      Glad att ni gjorde en 180˚ och fann rätt spår. Som EB säger - en svensk Frugalwoods.

      Radera
    2. Har inte tänkt jättemycket på konceptet tid men känner mig spontant att tid är rätt abstrakt för mig. Att se tid som en resurs sätter man den i relation till någon form av konsumtion eller produktion och det är här jag stretar emot lite. Tid som inte är linjärt koncept, som är en ebb eller flod av sin existens, den bara är, jag bara är.
      Ska fundera och läsa på lite om det här, blev väldigt fascinerad nu!

      Radera
    3. Tio tankar om tid av Bodil J är ingen dålig start.

      Radera
    4. Spännande, såg att de hade på bibblan!

      Radera
  4. Får rysningar när jag läser er story. Det är just detta jag vill på något sätt undvika att hamna i från början. Att leva livet i linje med det som är värdefullt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror det är lätt hänt att man inte är uppmärksam på hur djupt ner i gropen man är. Man fokuserar bara på nästa spadtag, och nästa och nästa. Tillslut kommer man inte upp. Bra att du är medveten om det iaf, det tror jag är en bra förutsättning för att förhindra att situationen blir ohållbar.

      Radera