Inleder cykelsäsongen
Då jag senaste tiden anat en viss mindre klädsam sälformad
kropsskontur uppenbara sig i morgonspelgen passar det väl ypperligt att damma
av cykeln. Helst skulle jag vilja cykla året runt till jobbet, som jag också
gjort tidigare boplatser. Problemet nu när vi flyttat ut på landet är årets
mörka tider i kombination med obelysta smala landsvägar där 70-skyltarna tycks
hålla någon nebulös innebörd för dess trafikanter. Det hela leder till att jag
av ren och skär önskan att överleva min jobbpendling under vissa vintermånader
ställer cykeln i förrådet. Jag cyklade oktober ut och hade efter noggrann efterforskning
på solens upp- och nedgång egentligen satt startdatum den 25 februari. Men idag
kunde jag bara inte hålla mig. Det brinner i mig. En längtan att få sätta mig
på cykeln igen. Det är en stor frihetskänslan och närmast meditativt att cykla
för min del. Detta trots att rapsåkrarna just nu luktar som om jag hade av
misstag packat ner en av barnets bajsblöjor i väskan.
Till jobbet har jag ca 12,5km enkel väg, alltså 25km per
jobbdag. Det tar ca. 30-35min enkel väg beroende på hur vinden ligger på under
de öppna partierna i det kuperade åkerlandskapet. Under sommaren är det en ren
idyll att få cykla till jobbet. Jag hälsar på får, kor och hästar längs vägen.
Flera gånger har tex. både rådjur och större rovfåglar dykt ut ur buskage bara
några meter framför mig. Minns en dag förra sommaren då jag cyklade hem från
jobbet. I ett skogsparti brakar det loss i ett träd och några meter framför mig
fäller vad jag tror var en Fiskgjuse ut sina stora vingar. Den tar täten och
glider bara 4-5m över vägen och framför mig när jag cyklar genom skogspartiet.
En sträcka på kanske 100-150m och en tid som kändes som en evighet. Det var ren
magi och det var svårt att hålla tillbaka tårarna när jag skulle återberätta
upplevelsen för min fru hemma.
Idag med gården och familjen handlar
träningen mer att orka med vardagen och sysslorna. Att kroppen är så
funktionell som möjligt. Cykelpendlingen till jobbet är en fantastisk sätt att
hålla sig i funktionell form känner jag. På vintern blir jag lätt mer inaktiv
och (som nu) ”sälar” till mig lite. Jag klockade in på 115kg i morse på vågen
och det skulle väl vara bra att skala av en 10% på den siffran helt enkelt. 100-105kg
brukar vara en mer behaglig vikt nu för tiden. Något som jag inte känner
någon som helst stress inför utan det brukar naturligt ske då aktivitetsnivån
ökar under våren och sommaren. Speciellt nu med sysslor på gården med mera.
Cykeln jag pendlar på köpte jag på rea på XXL 2011 för
4500kr. Under åren har jag bytt några däck och slangar men annars inga större
reparationer. Det är dock en tidsfråga innan växlarna behöver bytas, men den
rullar på fint fortfarande. Bedömer kostnaden som ca. 1 500kr på reparationer
och underhåll. Jag räknade lite på det och har cyklat ca 1 200 mil under de
senaste 8 åren på cykeln. Total milkostnad för cykeln blir således 5kr/milen.
Helt okej milpeng med tanke på hälsoaspekten som kommer på köpet också.
Förhoppningsvis kan vi sänka milkostnaden ytterligare lite under året!
Svarta stålhingsten, en trogen tjänare. Vår silvriga peugeot från -07 (A.K.A. Silverfisken) läcker pengar som ett såll däremot. |
Tycker också om cyklande, dock jag fått upp större ögon för promenader så numera promenerar jag till jobbet 5km x 2 dagligen. Det är inte fröjd att promenera i stan, trafikljus, bilar och människor överallt men det är skönt med frisk luft. Och slippa behöva gå ut på nytt för en promenad på kvällen. Det gäller vara effektiv.
SvaraRaderaPromenader är också riktigt trevligt. När det handlar om transport/motion så cyklar jag hellre för att det går snabbare. När det mer handlar om rekreation så promenerar jag gärna, vilket kanske blir mer på helger tillsammans med familjen. Promenad är också en riktigt bra konversationsplattform, walk and talk liksom. Riktigt fina grejer.
RaderaHar aldrig riktigt fastnat för att cykla, går mycket hellre än cyklar men är ju som sagt ineffektivt som trwnsportmedel om man ska ta sig en längre sträcka. Bor också på landet, i det skånska backlandskapet, så skulle jag cykla här skulle jag vilja ha en elcykel. Väldigt mycket backar. Och silverfiskar har en tendens att sluka mycket kapital även de av äldre modell. Tycker min alltid behöver något extra, som nya däck, nya bromsar, laga motorn etc etc
SvaraRaderaDet är rätt kuperat här också och det är inte många som cyklar här in till stan om man säger så. Men tänker hur bra det på typ min farfars tid. Då var det nog cykel det primära transportsättet till arbetet tex. Men bilar ja, verkligen ett onödigt ont känner jag. Hade önskat att slippa ha en men får väl tänka att vi iaf klara oss med en bil. De flesta här ute där vi bor har MINST 2, gärna 3+ stycken. Kan tänka mig vad det kostar i underhåll.
RaderaJag ska också sparka igång cyklingen nu. Jag saknar det väldigt mycket. Man kanske kan tillägga att den feministiska snöröjningen och halkbekämpningen inte fungerar här. Män i bil prioriteras alltid.
SvaraRaderaNär man cyklar blir dagen blir en helt annan. Vägen hem är underbar och det är en mycket gladare pappa som hämtar det lille barnet.
Ja det är även "lite lustigt" att man får dra av på skatten för resa till och från arbetet med bil (eller motorfordon iaf) men inte med cykel. Varför är det så? Det är nästan som det fanns något underliggande intresse för att folk ska köra bil. Undrar om de skattemiljarder som dras in på bränsleskatten har något med saken att göra? För det där med att främja utvecklingen av ett hållbart samhälle gäller väl bara om det är skattemässigt lukrativt, eller? Hmm...
Radera