Bli ekonomiskt oberoende redan idag

Ja den klickvänliga rubriken till trots så har jag ett tankespår jag ville skriva om. Det började med att jag lästa ett inlägg på miljonär innan 30s blogg som handlade om hans reflektioner som ekonomisk fri. Inlägget hittar ni här. Jag kan börja med ett förtydligande att det här inlägget inte är tänkt som någon kritik mot MI30 eller hans livsval. Den resan han gjort är minst sagt imponerande och han har till synes hamrat på mot sitt mål med ett metodiskt lugn som är riktigt imponerande. Sedan är vi nog rätt olika som personer, och tur är väl det! Sjukt tråkigt om det bara fanns äpplen i världen och inte andra frukter.  

Nu handlar egentligen inlägget om en reflektion över Onkel Toms Stugas inlägg här (börjar bli meta här). Men för er som läst och följt MI30 så kanske ni har eller inte har reflekterat att det är lite oklart vad egentligen han vill göra med sin tid som pensionär. Målet har varit att bli pensionär. Ekonomiskt fri. Jupp. Sen då? Kanske flytta söder ut? Vad ska man pensionära sig med där då? Det är lite oklart vad det där livet egentligen innehåller. Och jag tror det är viktigt att det borde innehålla någonting. Det är vad jag tror, och jag säger inte att jag har rätt. Men att vi människor behöver en strävan och mål för att må bra. Ställas inför problem att lösa och lösa dom för att känna en tillfredsställelse och en mening (MMM pratar mycket om det här) MI30 skriver att de roliga saker han gör som ekonomisk fri gjorde han även när han jobbade. Dom jobbiga saker som att hänga tvätt är fortfarande lika jobbiga. För mig låter det lite som status quo, han har fått tid men inte en mening. Nu kanske jag låter lite hård mot MI30 och jag vet att han "bara" varit ekonomiskt fri knappt ett år. Det dyker upp flertalet historier inom FIRE-communityn om hur den första tiden som ekonomiskt fri är rätt förvirrande och utan rutiner och mål svävar man iväg, tappar veckodagarna, dricker vin i soffan framför tecknade barnprogram på eftermiddagarna. Eller de som inte vågar säga upp sig (pull the trigger) trots att de nått sitt sparmål, pga en osäkerhet inför att möta de som komma skall. Den okända friheten. Och det här, gott folk är vad jag ville prata om. Att möta ditt mål. Sorry MI30 för att jag använde dig som språngbräda in ämnet, menar verkligen inget illa.

När man ger sig in på resan mot ekonomisk frihet så är det för de flesta en rätt lång resa. Vi har kursen klar dock. Vi har alla verktyg och råd från de som redan gjort resan. Det finns stöttning från en växande community (om det önskas). Det finns en stor entusiasmen och fokus på uppgiften. Det äts, sover och andas med exit-datumet mentalt projicerade framför oss i alla våra ekonomiska beslut.

Paus.

Mycket av det här går egentligen på rutin. Vi skapar nya vanor och vi sparar våra pengar. Månad ut och månad in. Den energin vi lägger på att fokusera på slutdatumet eller kontosaldot är skulle troligtvis kunna energiförsörja en mellanstor svensk stad. En tanke är att använda en del av den energin till att fundera på vad man egentligen vill uppnå som fri. Hur ser jag mitt liv, vad vill jag ha tid för att göra som jag inte har idag. Visualisera, konkretisera ditt liv som fri. Många börjar i fel ände (även jag) och tänker vad man inte vill göra. Vad vill man bort ifrån. Fasta arbetstider, stress, APT, sunkigt automatkaffe osv. Och det är alla gedigna anledningar och motivation för att ta dig till målet. Men när du är där då?

Min tanke är att börja tänka på ditt liv som om du hade nått målet och vore ekonomisk fri redan idag för att se ditt liv efter målet är uppnått. Detta för att inte förlora dig själv när allt de du lagt fokus på, dvs själva sparandet, inte är allt du är när det tar slut. Det här är inte en tanke som jag själv kommit på, att agera som att mål redan är uppnådda används rätt flitigt inom idrott och entreprenörskap osv.

Vi skulle säkert kunnat spara dubbelt så mycket pengar varje månad om vi hade bott i en liten billig lägenhet istället för att ha köpt gården. Men gården och det liv vi lever här med de projekt osv är det livet vi vill leva som ekonomiskt fria när vi väl nått dit. Vi har redan börjat leva det livet vi ser efter målgången. När vi väl kommer till målgången kommer det inte vara oklart för oss vad vi vill göra.

Nu förstår jag att alla inte har så tydliga visioner av sitt liv efter målgången. Men det finns ofta nått, en tanke, en känsla. Skriva en bok, starta ett företag, lära sig ny saker som språk, dans osv som man inte har tid att göra idag. Många av dessa drömmar eller visioner går dock att påbörja och testa redan idag även om möjligheten inte kanske finns att leva dom fullt ut än. Vill du skriva en bok, gå en skrivkurs på distans eller sätt upp ett skrivmål under semester. Vill du starta ett företag för att småpyssla med importerade grytlappar från Sydkorea, starta företaget nu, eller skriv iaf affärsplanen och tänk ut hur du skulle sköta logistiken osv. Skifta en del av det fokuset från målgången (som ändå sköter sig självt när du väl rullar och fått in dina rutiner) till livet efter målgången. Detta tänker jag är pga två stora anledningar.

1. Du får en möjlighet att testa eller iaf tydliggöra något tillräckligt väl att du kan få en föraning om det här verkligen är något du vill göra. Det kanske visar sig asjobbigt att skriva böcker och det är inget du var så värt intresserad av. Bättre att få ett kvitto på det nu och kunna tänka om och utvärdera utan att känna dig helt lost. Ditt skruvstäd till vardag har fördelen att hålla ryggraden i upprätt position för att inte gå ner dig.

2. Shit happens, then you die. Livet sker liksom nu. Och det är sjukt bra att ha långsiktig planering, men livet pågår varje dag fram till målgången och även efter den. Kanske. Om du har tur. Man kan aldrig veta och att skjuta upp saker du velat göra är en risk och ett ställningstagande du måste göra. Vissa saker är kanske värda att skjuta upp eller offra. Andra saker kanske du tror att du behöver skjuta upp men egentligen kan du börja göra dom redan idag. Eller iaf kan du påbörja dom idag.

Om jag tänker efter vad jag gjort under mina senaste 8 år så har jag bland annat:

Bott i 3 olika länder.
Bott i 5 olika städer.
Bott i 9 olika bostäder.
Haft 3 olika arbetsplatser.
Köpt, bott, sålt en sommarstuga.
Träffat en fru.
Skaffat ett barn.
Skaffat en hund.
Osv.

Och det här är bara saker som mina aktiva val varit del av. Sen har vi alla andra saker i livet som jag inte har haft något att säga till om som dödsfall, olyckor, sjukdomar i familjen, skilsmässor i familjen som alla dragit livet till sin spets i sina unika fall. Meningen är inte att det ska vara någon form av skrytlista. Det är såhär livet ser ut. För alla. Vi förändras, saker händer, bra och mindre bra. 8 år är lång tid och jag vill inte skjuta upp sånt jag vill göra senare i livet i 8 år i väntan på att summan på kontot ska bli rätt. De saker jag kan göra idag och ändå hålla mig på vägen mot målet vill jag göra.

Jag ser det som att strävan efter ekonomisk frihet är en kompromiss. En kompromiss på livet. Som Frihetsmamman berörde i ett inlägg som handlade om när det egentligen är dags att säga upp sig (här). Vi drivs i grunden av att förändra en situation vi vantrivs i. Men vi är villiga att hålla ut i den situationen för att skapa oss ett bättre läge i framtiden. Hur mycket är man villig att offra på vägen? Vad är biljettpriset för resan? Mår man så pass dåligt av sitt jobb att det går ut över ens relation eller familj tex så kanske en separation är ett högt pris att betala för sin ekonomiska frihet. Det kanske är dags att fundera på andra vägar. Andra har inget val, utbrändhet eller andra akuta situationer målar om spelplanen för oss utan att vi själva har val. Där måste vi hitta andra vägar.

Det jag funderar på är att livet inte är så svart eller vitt. Det är inte bara en procent av en sparkvot. Det är inte bara ett exit-datum. Och det är definitivt inte självklart.

Och allt det här mina kära vänner är jag fullkomligt säker på att ni redan vet. Det här är bara en stilla påminnelse.

Har ni någonting som ni skulle vilja göra när ni nått era mål som ni skulle komma börja med idag?

Livet på Rotsidan.

Kommentarer

  1. Väldigt kloka tankar och bra skrivet!

    När du berättar vad som har hänt dig de senaste 8åren tycker jag det är rätt fascinerande ändå hur många stora svängar livet ter sig (du får rätta mig om jag har fel här men det är min tolkning av din lista).

    Jag har själv många saker jag vill ha i framtiden, bla en partner, och tänker att min pengapåse och relativt liten ryggsäck (prylar) har flexibiliteten att anpassa mig under resans gång. Vill jag jobba utomlands? Absolut bara att hyra ut lgh och go for it!

    Fick idag även samtal från pappa att min farbror gått in i väggen och ligger på sjukan. Fick mig att tänka till en vända till över livet och vad som är viktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentaren! Jo det händer ju mycket i livet. För min del var det en del geografiska ändringar de senaste åtta åren som inte kommer vara aktuellt de kommande åren nu med barn och fast bostad osv. Men det finns ju alltid andra ändringar som kommer.

      Det jag ville komma till var nog att när man sätter ett stort och långsiktigt mål är det lätt att alla andra mål hänger med och hamnar i samma tidsram. När jag har nått det målet ska jag göra si, när jag nått det målet ska jag göra så. Tror mycket mindre saker kan man göra eller iaf påbörja redan idag. Något som man ofta blir påmind om vid någon form av kris, som när det med din farbror händer. Då tänker vi till. Genom att jobba lite mer kontinuerligt och proaktivt med våra "vill ha/göra" så kanske vi uppnår lite bättre balans i livet. Som sagt, jag vet inte det här är bara tankar.

      Radera
  2. Det händer mycket under tiden en bara lever på. Vill inte heller pausa livet och skulle nog inte tycka det räckte med att bli pensionär utan behöver känna att jag utvecklas under tiden. Men det är en balansgång och gäller verkligen att hitta sin egen balans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag tror ingen skulle må bra av att bara vara pensionär. Man skulle nog behöva nått som utmanar en och gör att man känner att man utvecklas. Kan hända att utvecklingen är intern och du bara vill meditera tex. Men det är ju något du kan börja med redan idag isf.

      Radera
  3. Spännande inlägg. Håller med. Har också synen "MÅLET" och sen inte så mycket mer? Fast ju mer jag funderar desto mer saker växer fram jag/vi faktiskt vill göra..

    Jag vill t ex testa på och vara på ställen där jag/vi kan yoga, äta vegomat. Tror det är sådana människor vi trivs med. Samt vi måste ta hand om hälsan.

    Sen blir jag mer och mer intresserad av kostens betydelse för hälsan även då det verkar funka på mig. Så jag tror jag kan och vill kanske jobba med nåt sånt sen. Kan vara en site man kan driva från utlandet eller lite av varje.. just nu pluggar jag på en del..

    Min enskilda firma vill jag nog jobba med hela livet, eller iaf tills jag tröttnar, kanske kan bli uppehåll på nåt år med, kunde vara skönt.

    Det är mina planer just nu.. tror mer kommer växa fram och har ca 6 år på mig/oss att grunna..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande och roliga mål du/ni har ändå. Kosten är ju en sådan sak som ni skulle kunna börja experimentera och testa att förändra innan ni når målet tex. yoga samma sak. Finns säkert många intressegrupper och andra människor som ni skulle kunna lära känna och komma in i den "kulturen" nu på en gång. När ni väl nått målet så har ni kanske redan en helt ny livsstil och bekantskaper!

      Radera
    2. Tack :) Håller på o lägger om kosten nu. Samt kollar program om kost på Netflix. Läser en hel del på nätet. Ska åka på resa januari och yoga o äta veganmat Thailand :) Speciellt ställe där. Vill inte bli för social med folk just nu tror jag, vet inte riktigt, måste hinna jobba med, men läser mkt o finns på nätet :)

      Radera
    3. Perfekt! Då låter det som du är på god väg att utforska ett av dina mål iaf. Yoga-retreat i Thailand låter riktigt häftigt. Där får du nog ett bra kvitto på om den livsstilen ger mersmak eller inte. Tycker det är grymt att du utforskar och utvecklas!

      Radera
    4. Tack :) Får kolla lite på er blogg. Ni bor på en gård? Verkar ha flyttat mycket, mycket rörelse, får kolla in lite mer men tycker ditt inlägg var väldigt bra för tror också det är väldigt lätt o låsa fast sig vid NU- SEN.. Ja sen sitter man plötsligt där i soffan som du skrev med vinglas framför Netflix. Kanske inte är nåt fel så, kan ju vara skönt med nåt år av vinpimplande, sova till 10.00 o s v, men sen kanske man vill göra nåt mer..

      Radera
    5. Japp vi bor på en gård sedan ett år tillbaka. Lever vår dröm men har en bit kvar till den ekonomiska friheten. Läs gärna runt lite på bloggen. :)

      Radera
  4. Klokt inlägg! Det är alltid lätt att förivra sig i ”sen”, och missa nuet. Oavsett livsinriktning.

    ”Alla de dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.”
    – Stig Johansson


    Själv brottas jag med dessa tankar utan att ännu nått fram till ett bra förhållningssätt. Men ditt inlägg slog an på något viktigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte helt lätt att förhålla sig till både nuet och framtiden samtidigt. Brottas själv med att hitta ett bra förhållningssätt, därav inlägget. Men tacksamhet över det man har och där man är känner jag är en bra start iaf.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Enkelt billigt matbröd

It's Alive! (knappt)

Att säga nej till karriären