Hem till gården, del I

Det här är en liten bakgrundshistoria för hur vi hamnat på det spåret vi är på idag. Dörren står på glänt, välkommen att stiga in i värmen...

För ungefär åtta år sedan träffade jag kvinnan som idag är min fru. När vi träffades bodde jag utomlands och hade gjort det några år. Tankarna hade inte direkt landat och jag var osäker på var jag skulle ta vägen. Att återvända hem till Sverige var ett alternativ men absolut inte en självklarhet just då. När jag träffade min fru bestämde jag, eller vi till slut att vi ville bo i Sverige. Hon bodde då i Göteborg, och jag flyttade dit och började jobba på en större teknikkonsultfirma inom samhällsplanering.

Allt var frid och fröjd. Jobbet gick som på räls. Goda tider för företaget med fulla orderböcker. Marknaden var het och skrek efter folk. Det var bostadsbrist, högkonjunktur och nya vinstrekord år efter år. Jag gjorde som man oftast gör. Jag jobbade på allt vad jag kunde, orkade och bet ihop. Mantrat som det oftast är på konsultföretag  var att alltid säga ja till ett jobb. Arbetstiden skulle debiteras så mycket som möjligt och med gruppmöten, APT, datorstrul, fikaraster osv. blev dagarna ofta långa. I perioder jobbade jag betydligt mer än 40 timmar på en arbetsvecka.

Under en period på fem år hade merparten av mina närmaste kollegor bytt jobb, sjukskrivits eller på annat sätt försvunnit. Själv upplevde jag mig vara mitt uppe i malströmmen och fann inte tid för reflektion eller att landa i mina tankar. Debiteringssnaran satt med stadigt grepp kring min hals. Nya kollegor dök upp i en stadig ström. Timmar debiterades, resultaten ökade, människorna byttes ut. Jag knogade på, fick större projekt, mer ansvar som matchades med en 2% löneökning. 

Vi hade under dessa år gjort en mycket bra investering och skaffat ett sommarhus för att komma bort från staden och stressen. Rent ekonomiskt blev det inte så bra affär men vi bär med oss många fina minnen idag från tiden i stugan. Men det var en påfrestande tid för mig Förkylningarna avlöste varandra, jag kände en konstant trötthet och att jag hela tiden skrapade i botten på en tom tunna efter energi. Besök på vårdcentraler visade inget fel. Inget var fel. Vi tittade på film men jag minns inte vad vi tittat på när vi stängt av. Tankarna var på projekt och jobbets att-göra-listor. Det var ohållbart för min del att fortsätta mitt liv såhär. För nånting VAR ju fel. 

Min fru inspekterar odlingen vi hade på vårat dåvarande landställe.

Vi satte oss ner hemma för att prata om vad vi ville göra med våra liv. Vilka mål har vi och vad är våra behov. Vi bodde i en stad som vi inte använde. Vi fikade aldrig på caféer, vi hade inget intresse i att shoppa. Även om vi älskar mat och dryck så gillar vi mer att vara hemma och laga maten än att gå ut och äta den på restaurang. All vår fritid spenderades med att komma bort från staden och ut på landet eller naturen. Frågan var rätt lätt att formulera; vad gör vi här?

Ingen av oss hade en familj i Göteborg och vi hade börjat prata om att skaffa vår egen. Det var dags att gå vidare helt enkelt. Vi behövde byta sammanhang och komma in i ett annat tempo. Vi hade bestämt oss och nu gick det undan. På några få månader vände vi vårt liv helt.

Fortsättning på texten kommer i del II.