tag:blogger.com,1999:blog-45420886306380720682024-02-02T22:38:52.964+01:00Flow FIVi har bytt stadens brus mot gårdens sus. En familj på två vuxna, två mindre barn och en hund som flyttat från storstaden till landet. Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.comBlogger26125tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-33245163989084238172020-02-12T09:10:00.004+01:002021-05-04T15:57:11.449+02:00It's Alive! (knappt)Nu var det drygt två månader sedan jag skrev något här på bloggen. Året 2020 har haft en lite skumpig start för familjen här hemma. Energinivåerna har varit nedtryckta i skosulorna och livsgnistan liknat en torskfilé i frysdisken på den lokala mataffären.<br />
<br />
Utöver den sedvanliga späkningen för årstiden att sitta i lysrörskontor under årets mörka tider och fundera vad det är för fel på en som utsätter sig för sånt här, så har även barnens sjukdomar avlöst varandra.<br />
<br />
När jag häromdagen insåg att jag precis fått min första natt med 6 timmar oavbruten sömn sedan första gången på mitten av december trillade polletten ned att jag nog inte är i helt toppskick helt enkelt.<br />
<br />
Efter vattkopporna kom magsjukan och sedan förkylning för 2,5-åringen. Så vips har det tydligen gått 2 månader. Ta-da!<br />
<br />
Vi betade av en rätt stor familjejul hemma hos oss med kusiner till barnen och 16 vuxna. Något vi inte kommer göra om konstaterade vi när vi satt utslagna i soffan efter stormen. Det var absolut inte så vi vill ha vårat firande. Det blev för mycket. Av allt. <div><br /></div><div>Visserligen var en bidragande faktor två sömnlösa dygn med sjuka barn innan julafton. Tydligen höll jag ett välkomsttal till hela församlingen också som jag inte ens minns att jag höll. Det var uppskattat iaf så det kan ju inte ha varit något opassande. Kanske sjöng jag ledmotivet till Greta Gris. Vem vet.<br />
<br />
Mina övriga mål som Fit By 40 och skrivande och målande har fått stryka på foten och ersatts av DAGDRÖMMAR OM SÖMN. Nu när det börjar bli lite ljusare hoppas jag på att energin återvänder och förmågan att tänka och motivationen till att genomföra något annat än "att överleva dagen". Varken hjärnan eller kroppen har fungerat speciellt väl under senaste tidens prövningar.<br />
<br />
Bot och bättring.<br />
<br />
Ha en fin onsdag!<br />
<br /><br /></div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-5579628047469169182019-12-10T05:39:00.002+01:002021-05-04T15:53:19.225+02:0016 000 kronorsharenFör en vecka sedan skulle jag köra hem från jobbet vid halv sex-tiden. Det var mörkt och en del snö och is på vägen. Jag brukar cykla de 13 km till jobbet när det är ljust och vardagen hinns med. Men nu under vinterns mörker tar jag bilen. Främst för att den rätt smala landsvägen ut till oss har en del fartdårar som INTE kör i 70, men också för att jag är lite bekväm av mig.<br />
<br />
Ur diket skjuts en kamikaze-hare med en enda önskan. Att dö. Jag han knappt få foten på bromsen och än mindre stanna bilen innan haren löste en enkel biljett till Nangijala. Haren katapulterades ut i diket, fast denna gång på andra sidan vägen. Det hela var över på under en sekund.<br />
<br />
Jag kollade att haren var död med hjälp av lampan på mobilen och tyckte mig samtidigt höra räven i busken dregla över kommande skrovmål. Satte mig i bilen och fortsatte resan hemåt, tacksam för att det inte var en älg.<br />
<br />
När jag kom hem kunde jag konstatera att delar av kylargrillen var trasig och höger dimljus var helt intryckt och låg löst "inne i bilen". Tidigare har jag nämnt att vår bil en lite av en skrothög som går under smeknamnet "Silverfisken". Så jag var inte särskilt upprörd över själva skadan då det kan ses som battle scars på en krigare. Vi är alltså endast ett påsvetsat armeringsnät ifrån att få en statistroll i nästa Mad Max-film. Jag gick in och umgicks med familjen istället och tänkte att jag tar tag i det imorgon.<br />
<br />
Morgonen där på ringde jag vårt försäkringsbolag. Vi har en halvförsäkring mest för att kunna ha bärgningshjälp (som räddat oss 3 gånger senaste 5 åren och betalat sig självt) men jag hade också tecknat en viltolycksförsäkring för 12 eller 16 kr månaden. Vi bor ju som vi gör och nästan dagligen är det rådjur, rävar eller annat småvilt på vägen. Ibland även älg. Försäkringsbolaget försäkrade oss med 6 000kr utan självrisk och jag tänkte att det borde räcka för att byta dimljus och fäste. Ringde således försäkringsbolagets verkstad för att få skadan bedömd och bokade en tid direkt på morgonen.<br />
<br />
När jag rullade in bilen genom verkstadsporten, stängde av motorn och klev ur möttes jag till min förvåning av ett "oj oj oj". <div><br /></div><div>Det finns ett antal platser som man inte vill höra "oj oj oj" på, varav en plats är undersökningsrum på ett sjukhus och en annan plats är en bilverkstad.<br />
<br />
Tydligen hade Silverfiskens tillverkare, som är av fransk härkomst, tänkt till ordentligt och tillverkar hela nedre karosspartiet i ett enda stort parti av gjutet plast. Så skulle dimljuset bytas ut på Monsieur Silverfisk så var man tvungen att byta ut hela konkarongen. Och det skulle det kosta många Euros! Mon dieu!<br />
<br />
Mekarn' gnuggade sina händer i en trasa medans han levererade dödsdomen. Han tyckte inte bilen var värd det och att det var bara att lösa in den för det skulle kosta minst 15-16 000kr att byta allt. Här någonstans slocknade min sömndepriverad småbarnsföräldershjärna.<br />
<br />
När jag kvicknade till någon sekund senare kunde jag förklara för den ädla automobilverkstadskonsulten att Silverfisken inte innehöll helförsäkring så det skulle minsann inte lösas in något inom den närmaste tiden i det här sammanhanget. Han verkade genuint förvånad att jag inte hade en helförsäkring på en 12 år gammal bil med drygt 20k mil och ett marknadsvärde av ett paket frysta fiskpinnar. Hans förslag var att skrota bilen för reservdelar istället.<br />
<br />
Jag tackade för hans förslag och stoppade det i min mentala papperskorg och önskade honom en trevlig dag. Medans jag backade ur garaget började en lysande idé formas i min frugal-skadade hjärna och hur jag skulle kunna lösa den här situationen.<br />
<br />
Skruvdragare med borr och buntband - hur man lagar en bil.<br />
<br />
Jag började fästa grillen med buntband och borrade sedan hål i plasten på karossen för att fästa grillen i nerkant samt att fästa dimljuset. Döm till min förvåning när jag testade lampan och den fungerade.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipbJ0EQh2o_udkibpDW1nc78wLH2o09xaGe5HNzHjHbRBoCb1OAJzgUnrauyujyNMsJESb6miAnj3LuhAShjJFnUG66B4FH9JWa4xmvcmVLNyZkV_lKVFu-bTy_LNVJQLBiTEvdEb4Pzw/s1600/20191209_160553.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipbJ0EQh2o_udkibpDW1nc78wLH2o09xaGe5HNzHjHbRBoCb1OAJzgUnrauyujyNMsJESb6miAnj3LuhAShjJFnUG66B4FH9JWa4xmvcmVLNyZkV_lKVFu-bTy_LNVJQLBiTEvdEb4Pzw/s400/20191209_160553.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lagningen "syns knappt". På fotot här är dock inte alla buntband runt dimljuset med. <br />
Men lagningen kostade alltså 0kr då jag hade allt material hemma. Grillen fixade <br />
jag till och buntbandade ihop så gott mitt estetiska arkitektsinne kunde.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOm2lTJpS20OsyeC6a-MNbsHy2ZbHdBBuCmRr373ANKQ3R8ss3X1b4XM9Bkl6d8GHTvAkyadvB69QOEcTDyy6OjFvT_5BmJWP6DLPYqJ8ypPhCEcQoPF_t6Va9x9NdF9k3-CApbiI2sps/s1600/20191204_085925.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOm2lTJpS20OsyeC6a-MNbsHy2ZbHdBBuCmRr373ANKQ3R8ss3X1b4XM9Bkl6d8GHTvAkyadvB69QOEcTDyy6OjFvT_5BmJWP6DLPYqJ8ypPhCEcQoPF_t6Va9x9NdF9k3-CApbiI2sps/s400/20191204_085925.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detta misstänker jag var "biljettluckan" där<br />
haren löste biljett till andra sidan.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Mekarns inställning om att skrota bilen på grund av en intryckt, dock inte trasigt (han kollade inte ens), dimljus är i min mening symptomen på den sjukdomen vi människor har i dag i slit- och slängsamhället. Så fort något blir fult eller tillknycklat så är det en "ursäkt" för att köpa nytt eller byta ut. Något som jag tycker är helt befängt. Silverfisken ålar vidare. Förr eller senare kommer den till slutet på sin väg, som vi alla kommer. Men det är inte den här dagen iaf.<br /><br />
<br /></div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-82355354550427176082019-12-06T05:37:00.002+01:002021-05-04T15:47:46.372+02:00Se dokumentären Playing With FIRE gratis. Dokumentären Playing With FIRE har lagts upp för en tidsbegränsning gratis visning på Vimeo. Jag förstår det som att det är Ally bank som lagt upp den.<br />
<br />
Filmen ligger uppe här: <b><a href="https://vimeo.com/374814086?utm_campaign=2617611&utm_source=affiliate&utm_channel=affiliate&cjevent=6aff9e4317e111ea82f4022c0a180514" target="_blank">Playing With FIRE</a></b><br />
<br />
Password är : FIRE<br />
<br />
Filmen ligger uppe till 11 december.<br />
<br />
Jag har själv inte hunnit se den men ska försöka göra det i helgen.<br />
<br />
Trevlig fredag på er!Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-28966002574613546012019-10-01T11:15:00.002+02:002021-05-04T15:45:51.505+02:00Förnuft och hjärtaIbland får jag känslan av att jag slösar bort min tid genom att lönearbeta på mitt jobb. Känslan kommer ofta i vågor. Just nu är jag inne i en period där jag ifrågasätter mitt lönearbete nästan dagligen. Anledningen till att jag ifrågasätter är inte för att jag vantrivs på jobbet. Jag har ingen måndagsångest eller en kvällsklump i magen på söndagen. Ingen ohanterbar stress eller jobbig chef. Trevliga kollegor (iaf några med gemensamma intressen) och över lag är projekten rätt roliga.<br />
<br />
Så vad är problemet då? Varför går jag runt med den här själsliga rastlösheten?<br />
<br />
<b>Förnuftet säger till mig:</b> Ja, du är på rätt plats i din tid just nu. Att vara fast anställd när man har småbarn är ju rätt väg att gå! Varje dag jag sitter här på kontoret trillar pengar in. Om jag skulle bli sjuk får jag ändå pengar. Skulle barnen bli sjuka och jag hemma med dom skulle jag ändå få pengar. Skulle jag vara föräldraledig och hemma med familjen skulle jag ändå få pengar.<br />
<br />
Förnuftet talar till mig med en lugn och övertygande stämma. Du gör rätt. Du är på rätt plats i din tid just nu.<br />
<br />
Så vad är problemet?<br />
<br />
<b>Hjärtat säger till mig</b>: Vad i HELVETE håller du på med som sitter och mossar bort din dyrbara tid på ett kontor med APT, gruppmöten, dagliga möten med människor du aldrig skulle umgås med om du hade ett val. FU*K förnuftet, gör din egna grej och lev ditt liv som du vill. Hitta dina egna utmaningar och bli fri på riktigt. För det är väl det här handlar om ändå. Att vara fri? Det handlar inte om pengarna på kontot. Inte om trygghet. Det finns ingen trygghet. Reglerna för spelet du spelar idag kan vara bortblåsta imorgon.<br />
<br />
Hjärtat bankar och skriker inom mig. Släpp mig loss.<br />
<br />
<b>Förnuftet svarar mig</b>: Men det handlar om att så och skörda. Det som planteras idag ger igen mångdubbelt i framtiden.<br />
<br />
<b>Hjärtat svarar mig</b>: Du kan fortfarande så och skörda. Bara för att du inte vet vad du sår och hur skörden blir!<br />
<br />
<b>Förnuftet svarar mig</b>: Du får så mycket gratis nu. Var tacksam. Du gör ett jättejobb varje dag.<br />
Så vad är problemet?<br />
<br />
<b>Hjärtat svarar mig</b>: Jag vill vara fri nu!<br />
<br />
<b>Förnuftet svarar mig</b>: Jag med, men jag tror vi vill vara fria på olika sätt.Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-65638802067492042862019-08-15T12:37:00.004+02:002021-05-04T15:42:55.395+02:00Vilken tid lever du i?Under sommaren hade jag ett besök under några dagar. Det var ett trevligt besök även om jag inte direkt skulle säga att vi är speciellt nära eller har någon djupare kontakt. Något som slog mig under besöket var hur mycket personen lever i det förflutna och ständigt pratade om minnen och saker som passerat tidens tand. Den här tanken bet sig fast under sommaren och jag har fortsatt tänka på det en hel del utifrån mitt eget beteende och synsätt.<br />
<br />
I mitt beteende uppenbarar sig det i att jag sällan pratar om saker som varit, jag har väldigt få eller inga nostalgiska minnen från min uppväxt. Mitt minne är ofta väldigt dåligt och jag kommer nästan aldrig ihåg händelser som barndomsvänner tar upp ifall man springer på en. Att minnet är dåligt tror jag inte beror på så mycket att jag "bara har dåligt minne" som i att jag medvetet sorterat bort sånt som jag inte tycker varit relevant att komma ihåg. Jag har inget större intresse för historia för den delen heller.<br />
<br />
Däremot lever jag i planeringens värld och är nästan besatt av hur mitt framtida liv kan se ut och vad jag ska eller kan eller vill göra i framtiden. Jag har aldrig haft åldersnoja utan bara sett fram emot vad som kan finnas runt hörnet på nästa veckan/månad/år. När det är sommar sitter jag och tänker på julen och va mysigt det kommer bli att baka pepparkakor med barnen och när det är vinter sitter jag och tänker på hur mysigt vi kommer ha det när det blir varmt och ljust och vi kan bada till sommaren. Jag älskar framtidsvisioner och Science Fiction. Jag har sökt mig till ett yrke som går ut på att planera framtidens samhällen. Osv osv. Det är uppenbart att jag lever mycket i framtiden och i mina tankar. Precis som mitt besök lever i sina tankar och dåtiden.<br />
<br />
Det sägs ju att man ska leva i nuet. Jag är inte så säker på att det är något självändamål i sig. Barn och hundar är väldigt tacksamma för att finnas i nuet då dessa har ett väldigt begränsad uppfattning om dåtid och framtid. Den här personlighetstypen ser jag hos en del släktingar som också har en stark närvaro i nuet. Det brukar ofta visa sig i att de inte har något tålamod för att vänta på saker och kan inte planera för fem öre. Men det är väldigt bra på att lösa saker på stående fot och sätta saker i rörelse. Där är jag lite mer paralyserad i tanken och framtiden.<br />
<br />
Jag tror att planeringen och kunna se eller leva i framtiden är det som fört mig in på det här med sparande mot ekonomisk frihet. Det är helt naturligt för mig att kunna visualisera mitt liv om 7 år. Vilket nog i de flesta hänseenden vara en omöjlighet för min svärfar till exempel. Kanske kommer jag börja leva mer i dåtid när jag blir äldre. Vem vet. Än har jag inte upplevt några sådana tendenser.<br />
<br />
Att leva i nutiden ser jag inte som någon självskriven regel. Vad är nutid egentligen? Ett ögonblick där framtid blir till dåtid? Någon som är mer insatt i det här med teorier kring tid kan säger förklara den här mänskliga konstruktionen vi kallar tid på något någorlunda trovärdigt sätt. Att njuta av livet borde väl handla mer om att uppleva ett lugn och belåtenhet över de tankar och inre rösten som sköljer en. En belåtenhet i själen, kanske man skulle kunna kalla det, om man är lagd åt det hållet. <div><br /></div><div>För mig är det inget som nuet medför automatiskt utan kommer av en acceptans över sitt liv och att sin situation. Att kunna acceptera det man inte kan förändra och förändra det som går och man vill. Tacksamhet för det man har och släppa det som inte går att förändra. </div><div><br /></div><div>Om den insikten kommer av att njuta av sina minnen i dåtid, att leva i nuet på en bergochdalbana på Liseberg eller vetskapen om att man har makten att kunna förändra sitt liv och skapa den frihet man suktar efter i framtiden, tror jag spelar mindre roll. Harmoni kommer från interna processer och inte i relation till nutiden.<br />
<br />
Det är vad jag har funderat på och det blev kanske lite svammel. Men jag är nyfiken på vilken tid ni lever era liv? Dela gärna med er.</div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-32656378191549165262019-08-14T09:03:00.002+02:002021-04-29T12:55:38.643+02:00Skörda lökÅret i odlingarna har inte riktigt blivit som vi hade önskat i början av året. Projektet med villavagnen och inkopplingen av det kommunala avloppet kom och skuggade mycket av det andra projekten vi hade tänkt ta tag i under våren och sommaren. Men vi pratade om det tidigt och gick in i våren med inställningen att "det får bli lite som det blir". Det har nästan blivit ett motto här ute.<br />
<br />
En viktig del för oss att behålla njutningen med att bo såhär är att hålla trösklarna lagom höga och projekten på lagom armlängds avstånd. Skulle vi gå runt här på gården och bara se allt som behöver göras skulle det inte bli lustfyllt att bo såhär. Vi upplever att det finns två sidor på myntet här. Vad som kan ses som en nackdel är att projekten och sysslor aldrig tar slut. Ser vi bara att-göra-listan och inte kan koppla bort blir det stressigt och friktion uppstår. Men fördelen är att möjligheterna är också näst intill oändliga för att skapa och komma på inspirerande nya projekt. Något som ger oss väldigt mycket energi och en livslust. Om jag pratar med någon oinvigd om FIRE (vilket händer sällan nu för tiden) så kommer frågan nästan alltid, "men vad ska du göra om du inte jobbar då?". När man bor såhär känns svaret på den frågan en motfråga; "vad skulle jag INTE göra?" Möjligheterna är många och friheten är lika med livslust för oss.<br />
<br />
Den delen som kan ses som negativ hanterar vi genom att prata om våra förväntningar och vad vi orkar eller vill eller måste ske under kommande säsong/er. Vi sänker ambitionsnivån på de saker som vi inte tycker är så viktiga för oss. Ett exempel är att våra närmaste grannar nog klipper sin gräsmatta 2-3ggr så ofta som vi gör. En sak vi diskuterat och kommit fram till att vi har inget intresse av att ha en golfgreen hemma men det ska inte vara svårt att klippa eller ta sig fram heller. Vi lämnar ängspartier för pollinerande insekter som vi slåttrar 1-2ggr om året istället och använder till täckodling. Det här är något som alla inte förstår och vår närmaste storbonde har tex kommit och erbjuda sig att "ta hand om ängen" åt oss, då han troligtvis trott att vi bara inte orkat klippa gräset på hela sommaren.<br />
<br />
Häromhelgen var det iaf dags att skörda löken som skulle upp och torka. Det var ingen jätteskörd och vi får se hur länge den räcker. Förra året varvade vi rödlöken men den gula löken tog slut i februari om jag inte missminner mig. I år har vi odlat mer gul lök och vitlök, som inte kom alls förra året.<br />
<br />
Lök och potatis är rätt dålig ROI (Return on Investment) egentligen då de är så billiga att köpa. Hade vi odlat för kommersiellt bruk kanske det hade varit bättre att satsa på typ sparris, fast den tar ju också längre tid på sig. Men nu odlar vi mest för att vi tycker det är kul och det ÄR faktiskt en otrolig känsla av rikedom att kunna göra en hel måltid på saker som vi enbart odlat hemma.<br />
<br />
Vi har inga ambitioner att bli helt självförsörjande men det skapar helt klart ett merbegär att odla. Bärbuskar, fruktträd osv ser vi som investeringar som kommer ge oss avkastning lång tid framöver.<br />
<br />
Nedan får ni några lökiga bilder.<br />
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTYJpiwX5vI07W0jEnyz7qT8BEkKuERGSIJqI82piEcmwX45NEMSctu8sqi34B_a3UOUGkAL2atBWdc1_f-s8FemqFBlRQTOHGl5xsbmKi5LymWRHRjlWG7hNt_d11mQd4uZegdjcthNY/s1600/IMG-20190801-WA0004.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTYJpiwX5vI07W0jEnyz7qT8BEkKuERGSIJqI82piEcmwX45NEMSctu8sqi34B_a3UOUGkAL2atBWdc1_f-s8FemqFBlRQTOHGl5xsbmKi5LymWRHRjlWG7hNt_d11mQd4uZegdjcthNY/s320/IMG-20190801-WA0004.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikG9Mm8mMkGFTfrPrOCKYY_92TfQ6oLYSEISdcLVHKIsEoNDo7avsLNSj5IP73N0AGa-WVH5w7i8kMsngNhqwGznciP0z19xx0KAbcl-ufHOOFzR-0QnVbqvCvDXKxlQUBTQh5hMD5jKc/s1600/IMG-20190801-WA0005.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikG9Mm8mMkGFTfrPrOCKYY_92TfQ6oLYSEISdcLVHKIsEoNDo7avsLNSj5IP73N0AGa-WVH5w7i8kMsngNhqwGznciP0z19xx0KAbcl-ufHOOFzR-0QnVbqvCvDXKxlQUBTQh5hMD5jKc/s320/IMG-20190801-WA0005.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgirwfpLfPAIllwlAbKSi6oWAE4cntbnMdh5pjyz04kwqJowy-rOOiRp3i1EJTYlQyyhNdvKgje6FxPAbytuBHofIub3tigFEnDHMctBSpm5Sy5XL_G3X8HbLg75XL3CcsRx84ZgeJJ-ZI/s1600/IMG-20190801-WA0006.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgirwfpLfPAIllwlAbKSi6oWAE4cntbnMdh5pjyz04kwqJowy-rOOiRp3i1EJTYlQyyhNdvKgje6FxPAbytuBHofIub3tigFEnDHMctBSpm5Sy5XL_G3X8HbLg75XL3CcsRx84ZgeJJ-ZI/s320/IMG-20190801-WA0006.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirzfiodLvWAaQs01IX82LOqScHlb6kN8K8P_tGnGsaT2BAjJLi_hDodOueDjqduQguOLAOMopucNGgUm66tMjc3T5SDlec8eM6i1dDqA4ZC76Tcn2j2Mkl7kKPQzBsiqTx5GwXKrlOLdo/s1600/IMG-20190801-WA0007.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirzfiodLvWAaQs01IX82LOqScHlb6kN8K8P_tGnGsaT2BAjJLi_hDodOueDjqduQguOLAOMopucNGgUm66tMjc3T5SDlec8eM6i1dDqA4ZC76Tcn2j2Mkl7kKPQzBsiqTx5GwXKrlOLdo/s320/IMG-20190801-WA0007.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiN4a97ezL6B3OQnznQgLi2sWwWIekXHViVTXMiq3U8ldmZbuyb6BXAIRF7e_-NbIg4_k29I4-E89AQYvkxanoRYOUAElikYClD1y51XE0aVPwNzPgVaWR7CeQdhbN1JMG3cXXEhsGs0XY/s1600/IMG-20190801-WA0009.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiN4a97ezL6B3OQnznQgLi2sWwWIekXHViVTXMiq3U8ldmZbuyb6BXAIRF7e_-NbIg4_k29I4-E89AQYvkxanoRYOUAElikYClD1y51XE0aVPwNzPgVaWR7CeQdhbN1JMG3cXXEhsGs0XY/s320/IMG-20190801-WA0009.jpg" width="240" /></a></div>
<div>
<br /></div>
Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-67943262770227008252019-08-05T17:08:00.001+02:002021-04-29T12:52:29.742+02:00Tillbaka efter ledighetenIdag har det varit en återvändo till "saltgruvan" igen efter sju veckors ledighet. Under dagen har jag fått höra <i>"det är skönt att få lite rutiner igen"</i> tre gånger från olika kollegor. Det verkar vara någon form av mantra.<br />
<br />
Men först ska jag säga att inte haft någon ångest eller legat och vridit mig i sängen under natten för att återgå till jobbet denna morgon. Skulle jag hellre velat vara hemma istället? Svar ja. Men jag är ändå tacksam för de sju fina veckorna som jag fått spendera med familjen. Under sommaren har min närvaro på bloggen varit knaper, som säkert alla mina tre läsare lagt märke till. Jag har inte digitalt detoxat eller på annat sätt medvetet dragit mig från bloggen utan det har bara varit rätt fullt upp med stora och små projekt hemma. Tiden, eller energin kanske är mer korrekt, har inte riktigt infunnit sig för bloggen.<br />
<br />
Den här sommaren med dess ledighet har varit ett smakprov på det friare liv vi strävar efter. Det har funnits tid för närvaro, samvaro och reflektion. Vissa insikter har infunnit sig och andra tankar, som behöver ta några varv i torktumlaren mellan öronen innan de kan vädras, har gett min själ tillräckligt med föda för den kommande hösten. Jag tror det här är den första semestern som jag har gått tillbaka till arbetet med ett väldigt stort lugn över mig. Det lugnet tror jag beror på är dels att jag kommit fram till ett jobb som jag känner är hållbart för mig (i alla fall just nu) och det andra är att vi har en plan och en dröm vi jobbar mot. <br />
<br />
Det är dags att börja runda av på gården hemma och göra det vi hinner orkar innan hösten. Nu är inte den stora grejen med hösten lite kyligare väder och björklöv i mustaschen utan att vi närmar oss med stormsteg mot den tillkommande utökningen av familjen. Vi ska varva ner och konservera energi och förbereda ankomsten. Spänningen är olidlig och jag längtar efter att få träffa filuren som ligger och sprakar där i magen.<br />
<br />
En första tanke med det här inlägget var att skriva om allt vi gjort och pysslat med under sommaren. Men jag känner meningslöshetens förbannelse förvandla mina fingrar till jordnötssmör på tangentbordet av tanken så jag skippar det. Men det har sannerligen inte varit någon brist på rutiner iaf, trots ledigheten. Visst hjälper det till att ha små barn då det sätter rutiner och krav på att gå upp, fixa mat, lägga osv som om det vore ett militärt träningsläger där hemma. Men vi har också varit rätt drivna i våra egna projekt och valt att investera mycket av vår tid i det vi haft lust att göra. Sena nätter, "festande", netflix, bloggen osv har fått stryka lite på foten för andra saker helt enkelt.<br />
<br />
Jag ska återkomma i senare inlägg om några tankar som rört om i grytan. Men för att nu inte ska torka in helt av tristess ska ni få lite saftiga bilder på några kompisars hus.<br />
<br />
De var på besök hos oss under en tid och har alltså byggt sitt egna mobila "tiny house". De har kört de från UK genom Holland, Tyskland och Sverige. De har tänkt parkera det någonstans utanför Stockholm så har ni några tips var de kan ställa sig så kontakta gärna mig. Vet att de har några napp men tror inte det är helt löst än. Rätt coolt projekt hur som helst! =)<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0Ry2fAX26BBzqKR37cq08cSpqgDWlOEXlFPPgWM-M0BWSIMRfubSDUqvBvPmcOq3_cqZ_rlbQe9OSHmXYJZ7Dbgp0LVu_SooPYD5mU9ZWNzH7gUdQYBQdLkqpaUkmHYqZszYIrGyvfls/s1600/20190722_092754.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0Ry2fAX26BBzqKR37cq08cSpqgDWlOEXlFPPgWM-M0BWSIMRfubSDUqvBvPmcOq3_cqZ_rlbQe9OSHmXYJZ7Dbgp0LVu_SooPYD5mU9ZWNzH7gUdQYBQdLkqpaUkmHYqZszYIrGyvfls/s320/20190722_092754.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPASslfJ9BOigq-l3oRapNcQwO1DUeNI6m5Eb5JHMpI34Od7iZlxLzF7aShcCP4BYFuuAufVJxBDwLCaL9SYS0Woe5ClsbcTRgEqmcbJbGzt5P8xh-HLf-VROxhFpXxPD7MCWTx0BBDIg/s1600/20190722_092805.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPASslfJ9BOigq-l3oRapNcQwO1DUeNI6m5Eb5JHMpI34Od7iZlxLzF7aShcCP4BYFuuAufVJxBDwLCaL9SYS0Woe5ClsbcTRgEqmcbJbGzt5P8xh-HLf-VROxhFpXxPD7MCWTx0BBDIg/s320/20190722_092805.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2rE1rSg9N_W8u62jR1-NMYTwMm7m8_P2E2CdC8RhEkvLzf7wp4taax3UNzQcOxZAISE_fPMgPvFKetEA0llaCgQpF7FIMRA18sjR5xzpQ6nHGau8Mz2aA2okGwT5GlLDpzaCyl4L9Chs/s1600/20190722_092820.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2rE1rSg9N_W8u62jR1-NMYTwMm7m8_P2E2CdC8RhEkvLzf7wp4taax3UNzQcOxZAISE_fPMgPvFKetEA0llaCgQpF7FIMRA18sjR5xzpQ6nHGau8Mz2aA2okGwT5GlLDpzaCyl4L9Chs/s320/20190722_092820.jpg" width="180" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaZcCxLVUTrFI3Ew7OeLhgmyw8J79igz8N187noXJ8w5l1sN10cwJPsMiEv9IGgYOZDyrs30xnHNIDv9kBhRSNsgmbun_7zkdvZnp7hPrRWGeccvyRQMsMzUG6Tx8nQQihy2ZKXzPUuC0/s1600/20190722_092853.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaZcCxLVUTrFI3Ew7OeLhgmyw8J79igz8N187noXJ8w5l1sN10cwJPsMiEv9IGgYOZDyrs30xnHNIDv9kBhRSNsgmbun_7zkdvZnp7hPrRWGeccvyRQMsMzUG6Tx8nQQihy2ZKXzPUuC0/s320/20190722_092853.jpg" width="180" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXDyopuGZGVAoYx3QCMUECse_MykqT0eo-GTsPMsrTcBukfBQvRtMnoQ0TKa_DjzHldnnwy9CijKtVg07W07uEPtIDJNtw7IHyvuTgNKfV_f1l_OKdV21KbNrWvwYx5rv25F6I18T2lIs/s1600/20190722_092855.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXDyopuGZGVAoYx3QCMUECse_MykqT0eo-GTsPMsrTcBukfBQvRtMnoQ0TKa_DjzHldnnwy9CijKtVg07W07uEPtIDJNtw7IHyvuTgNKfV_f1l_OKdV21KbNrWvwYx5rv25F6I18T2lIs/s320/20190722_092855.jpg" width="180" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGl4OeKjqIuojCyKEwbnLZOiFjNb8ekSuDEgBAu_Kbd4yi09YsUvSWlhk6pj6U2Y65zkAoBSXeMp7lSoCzORcmH7aW2InINTxfoRllYk8zymlPSHzkPcFhze195O227k5OVYXrXO2WSsk/s1600/20190722_092901.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGl4OeKjqIuojCyKEwbnLZOiFjNb8ekSuDEgBAu_Kbd4yi09YsUvSWlhk6pj6U2Y65zkAoBSXeMp7lSoCzORcmH7aW2InINTxfoRllYk8zymlPSHzkPcFhze195O227k5OVYXrXO2WSsk/s320/20190722_092901.jpg" width="320" /></a></div>
<br />Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-4285759144470557552019-05-24T07:00:00.002+02:002021-04-29T12:43:57.286+02:00Goda tider<br />
Det är en fantastisk tid på året just nu. Allt växer så det knakar. Det är ljust på kvällar och flera kvällar har nu haft en behaglig temperatur för att gå runt och fixa lite i trädgården och bryggeriet i t-shirt efter barn somnat. Det är inte svårt att föreställa sig ett liv utanför kommunalkorridorer, verksamhetsplanering och APT vid den här årstiden. Känslan som infinner sig är snarare att jag inte har TID för att gå till jobbet. Det finns så mycket annat kul som jag hellre skulle vilja lägga tiden på hemma.<br />
<br />
Projekten är som vanligt många och det gäller att ta i från tårna för att kunna skärma av och inte se allt som borde och vill göras hemma på gården. Det är viktigt att även bara kunna njuta och sjunka in i omgivningen. Det är lätt att livet blir en lång checklista och man springer från punkt till punkt. Stundtals har det varit så den här våren då vi haft många praktiska saker att ta tag i utanför det lustfyllda gårdsarbetet.<br />
<br />
Närvaron på bloggen och internet har fått stryka lite på foten för det verkliga livet helt enkelt. Men tänkte ändå dela med mig lite glimtar av vår idé om den ekonomiska friheten.<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm6_H5aA1vL8dhv5AiJwIZjtBnvSqzQMd401OYitn8tZjuQUmqect-OUemuL6HPuOcRGpmvWkNy7cN1ivUGFL8zVp06IeNGab-_JFF7t8aitzCGO_vgHC6L_pTiyMKWgh9dAm315_-RA0/s1600/kanin.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="598" data-original-width="500" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm6_H5aA1vL8dhv5AiJwIZjtBnvSqzQMd401OYitn8tZjuQUmqect-OUemuL6HPuOcRGpmvWkNy7cN1ivUGFL8zVp06IeNGab-_JFF7t8aitzCGO_vgHC6L_pTiyMKWgh9dAm315_-RA0/s320/kanin.JPG" width="267" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Två små kaniner har flytta in på gården. (Och hunden är i upplösningstillstånd)</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjA99MfCXPbZOJ5BSUan-_on3qciLkpUbYXvJuSM_9JyjEK9oOzi4EY9uqnczNLTiGMljKNuoGIjTl3kgxxUG4dYBZwViEFhkoiwTENtppnAQDeKja-J7oxLHR2M_7VJKciWEq_D5N_1Qc/s1600/f%25C3%25B6rodling.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="602" height="318" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjA99MfCXPbZOJ5BSUan-_on3qciLkpUbYXvJuSM_9JyjEK9oOzi4EY9uqnczNLTiGMljKNuoGIjTl3kgxxUG4dYBZwViEFhkoiwTENtppnAQDeKja-J7oxLHR2M_7VJKciWEq_D5N_1Qc/s320/f%25C3%25B6rodling.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Skaffade en bättre lampa från Jula för förodlingarna i garaget, vi har försått i typ varje vrå i huset.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZgoZA525s9KiYq5NL18OSmIa3CsDprsbzwq4DXXgfLZ_hTzpqcKtvmO39JlwED5hETD0OSDqyt5IIeLVn2IU9QeYRP6HRoxlL_ZoaNzFmFPRITQqCzv00NUxu0HHxOFv2ux7u36E6Xy8/s1600/igelkott.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="600" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZgoZA525s9KiYq5NL18OSmIa3CsDprsbzwq4DXXgfLZ_hTzpqcKtvmO39JlwED5hETD0OSDqyt5IIeLVn2IU9QeYRP6HRoxlL_ZoaNzFmFPRITQqCzv00NUxu0HHxOFv2ux7u36E6Xy8/s320/igelkott.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Hälsar på igelkotten som bott under huset över vintern. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4ic-tBLbnF6ng7ci2un4mhpbBYUgC7IGlVh1a7aca5gG0J78yvvBqdCAdKM1p_T3PqEPlPBmrTfTYqSciILtRn00lD_6-DVGu6ZOrhOYb0SdWYYK_bjJp0hNfPMGApMScE-FGzsR1fNI/s1600/potatis.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="599" data-original-width="601" height="318" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4ic-tBLbnF6ng7ci2un4mhpbBYUgC7IGlVh1a7aca5gG0J78yvvBqdCAdKM1p_T3PqEPlPBmrTfTYqSciILtRn00lD_6-DVGu6ZOrhOYb0SdWYYK_bjJp0hNfPMGApMScE-FGzsR1fNI/s320/potatis.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">När potatisen sattes. Den har verkligen tagit sig bra i det gynnsamma vädret. <br />Kan nog lugnt säga att färskpotatisen till midsommar är räddad.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSTQKfQ0KXs-35sm_QClHqMgmk8Ie-CbXPQpNhyphenhyphens17WxuVJjkfWCsAUe5sU2P2qV-4ig-G4TelO7Bor4O2NcUM23RIjsuV_aOU8vRAPnb17Xu3v4WoVgD9zGDCmo2MmFIThZyilS39dtk/s1600/n%25C3%25A4ssel.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="601" data-original-width="482" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSTQKfQ0KXs-35sm_QClHqMgmk8Ie-CbXPQpNhyphenhyphens17WxuVJjkfWCsAUe5sU2P2qV-4ig-G4TelO7Bor4O2NcUM23RIjsuV_aOU8vRAPnb17Xu3v4WoVgD9zGDCmo2MmFIThZyilS39dtk/s320/n%25C3%25A4ssel.JPG" width="256" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Torkat nässlor och malt. En näringsbomb att ha i juice eller smoothie! </td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="599" data-original-width="602" height="318" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEof7XZkrk-cWl62O_pQO3vXFi2iAfkpubxpYLPeVYOI2DtCDQfPyUcMkpy3_ipHjz6mjzPF_-qKhBER4loH00Rjfhhm64FScb18Iif3flyGsRmHK3bBbJtUtkPBGkROgD-7yltqrtyo8/s320/sommarbarn.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="320" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Så här önskar vi att våra barn får växa upp. Betongen och asfalten känns avlägsen.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEof7XZkrk-cWl62O_pQO3vXFi2iAfkpubxpYLPeVYOI2DtCDQfPyUcMkpy3_ipHjz6mjzPF_-qKhBER4loH00Rjfhhm64FScb18Iif3flyGsRmHK3bBbJtUtkPBGkROgD-7yltqrtyo8/s1600/sommarbarn.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEof7XZkrk-cWl62O_pQO3vXFi2iAfkpubxpYLPeVYOI2DtCDQfPyUcMkpy3_ipHjz6mjzPF_-qKhBER4loH00Rjfhhm64FScb18Iif3flyGsRmHK3bBbJtUtkPBGkROgD-7yltqrtyo8/s1600/sommarbarn.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdNMYGNCfzaSrGefA8IzBg1LyEId4n7va3UHkIgVhnQsRGUW6kVlYGCdJ7uErD1-AuCU7U2T-foYXFRTqxEwQb0IJcJT2xU8knZJcxfoBf9tVtaFghiuEiiga5DeQHl6z7rVd1bhyphenhyphen0hwY/s1600/spenat.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="600" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdNMYGNCfzaSrGefA8IzBg1LyEId4n7va3UHkIgVhnQsRGUW6kVlYGCdJ7uErD1-AuCU7U2T-foYXFRTqxEwQb0IJcJT2xU8knZJcxfoBf9tVtaFghiuEiiga5DeQHl6z7rVd1bhyphenhyphen0hwY/s320/spenat.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lilla växthuset börjar leverera lite godsaker. Tror det är rekordstora spenatblad för oss i år!</td></tr>
</tbody></table>
<br />Det här inlägget fick bli den här fredagens "positiv anda"-inlägg, även om det inte hade nått större nyhetsvärde. :)<div>
<br /></div>
<div>
Ha en fin fredag!<br /><br /></div>
Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com13tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-50803351090635077872019-05-09T06:34:00.002+02:002021-04-29T12:38:23.429+02:00Bra saker med lönejobbet På bloggen ifrågasätter jag en hel del kring att lönejobba och allt som det medför. Vi strävar efter ett friare liv där vi kan leva mer i våra naturliga cykler av aktiva och passiva perioder. Vi vill kunna välja när och med vad vi lägger ner vår tid på.<div><br /></div><div>Men för att vända lite på det (som jag gillar att göra) så har jag tänkt på vilka bra saker lönejobbet och en fast anställning medför. Saker som jag känner verkligen berikat mitt liv. Nedan listar jag några saker som poppat upp i mitt huvud.<br />
<br />
<b>Trygghet</b><br />
Den fasta anställningen ger mig en väldigt stor trygghet. Förutom en löpande inkomst syftar jag på saker som att jag faktiskt får betalt när jag är sjuk eller är hemma med barnet. Det slår mig ibland hur sjukt bra man har det. Det är en verklighet som inte existerar på många ställen i världen.<br />
<br />
<b>Möjligheter</b><br />
Det hade varit omöjligt, eller i alla fall mycket svårt, för oss att förverkliga vår dröm om att köpa en gård utan fast anställning. Visst är det en produkt av det samhälle vi lever i med belåning och trygghet osv. Hade det varit vanligare med tex gig-ekonomi hade det kanske varit lättare att ta flermiljonslån utan fast anställning. Men nu håller vi oss till verkligheten här och vi hade inte suttit i det här hemmet utan fast anställning. <br />
<br />
<b>Överflöd</b><br />
Det är för mig stundtals helt ofattbart vilket överflöd vi lever i idag. När jag tänker på det känns det rätt galet att hela vår familj klarar oss på ca. 50% av enbart min lön om vi behöver och "snålar". Visst nu förstår jag att jag har akademisk utbildning och får ut drygt 30k efter skatt. Alla tjänar inte dessa summor. Men alla har inte mer än 300 000kr i studielån och lagt ner 6-7 år på studier heller. Den dagen vi är lånefria så skulle vi kunna leva på en tredjedel av min lön. Är inte det rätt galet egentligen? Vår familj skulle behöva att jag jobbar 4 månader om året för att vi ska försörja oss. Nu är det tyvärr inte många jobb som anställd man kan jobba i perioder på det viset. Men tanken på detta gör att redan idag infinner sig en känsla av frihet. Men det är det här överflödet som också gör sitt vi kan spara och investera i oss själva och våra egna projekt och utveckling.<br />
<br />
Andra saker som arbetskamrater, det är roligt att jobba, ha ett syfte i livet osv, som ofta nämns under frågan vad man tycker bäst om med sitt jobb, känner jag inte stämmer in på mig. Sociala biten på jobbet ger mig inte så mycket och efter 10 år i samhällsplaneringsbranschen känner jag mest cynisk och utvecklat en rätt stark allergi mot ord som "hållbarhet". Men det är ändå viktigt för mig att få intryck utifrån för att inte bli ingrodd. Sociala möten ger trots allt en känsla av sammanhang.<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b>Har du fler saker som du är tacksam över för ditt arbete? Del gärna med dig i kommentarerna nedan</b>.</div>
<br />
Ha en fin torsdag!</div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-42615369453676595422019-04-05T09:42:00.001+02:002021-04-29T12:29:08.624+02:00Positiva fredagFör några <a href="https://flowfi.blogspot.com/2019/03/031-positiva-nyheter.html" target="_blank">inlägg sedan tipsade</a> jag om Instagramkontot the Happy Broadcast som gör små fina illustrationer på positiva saker som händer i världen. Tanken bakom det hela är att balansera upp det annars rätt dystopiska nyhetsflödet. Det visar sig att The Happy Broadcast inte är ensam om att sprida lite ljus i mörkret.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
En kommentar från <a href="http://oberoendefrihet.blogspot.com/" target="_blank">Oberoendefrihet</a> (uppdaterad med länk) dök upp med ett tips på <a href="https://www.goodnewsnetwork.org/" target="_blank">The Good News Network</a>. Tanken här är liknande den The Happy Broadcast har, fast här är inriktningen mer åt artiklar och krönikor. </div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilPsWuc90ZiOyyzO4jwSxcB82Snv886P5LQCIdatrUB5OkSM48Dkd66kjjNhCdh44d2TJwk4RXoHtSOWQm5OOGgj36e72H1wv3xsuB73S5fttuprgklmfpTFxFqGZZN-LTi2HBg15_Eis/s1600/good.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="425" data-original-width="850" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilPsWuc90ZiOyyzO4jwSxcB82Snv886P5LQCIdatrUB5OkSM48Dkd66kjjNhCdh44d2TJwk4RXoHtSOWQm5OOGgj36e72H1wv3xsuB73S5fttuprgklmfpTFxFqGZZN-LTi2HBg15_Eis/s320/good.JPG" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det hela fick mig att söka vidare och jag hittad även sidan <a href="https://www.positive.news/" target="_blank">Positive.News</a> som har olika sektioner och som ekonomi, vetenskap, socialt osv. Det finns en tydligt manifest här med utgångspunkt att:</div>
<div>
<br /></div>
<div>
1. Balansera upp misärnyhetsflödet med goda nyheter och saker som går rätt i världen. Så här skriver de själva:</div>
<div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: x-small;"><br /></span></div>
<div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: x-small;"><i>Positive News is the magazine for good journalism about the good things that are happening.</i><i>When much of the media is full of doom and gloom, instead Positive News is the first media organisation in the world that is dedicated to quality, independent reporting about what’s going right.</i><i>We are pioneers of ‘constructive journalism’ – a new approach in the media, which is about rigorous and relevant journalism that is focused on progress, possibility, and solutions.</i><i>As a magazine and a movement, we are changing the news for good.</i></span></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: inherit;">2. Oberoende nyheter. </span></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: inherit;">Under #ownthemedia jobbar de med kooperativt med läsare och journalister över hela världen för att skapa och sprida oberoende nyhetsbevakning. Så här skriver de själva:</span></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: x-small;"><i>Positive News is a co-operative owned by readers and journalists worldwide, and any surplus made is reinvested in our journalism. Through our #OwnTheMedia crowdfunding campaign, in 2015 Positive News became a community benefit society (a form of co-op) invested in by more than 1,500 people in 33 countries, age 18-89, who each have equal influence. Our directors are elected by and from our community of co-owners.<br />Positive News was the first media organisation in the world to offer ‘community shares’ globally through crowdfunding.</i></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggYV_Gqbz8bm0oaHq2Z_hIv19VAArXoo9vbOvqR2Ty-S6owTM1R4jTJMsfi47pMKE-kWPWVPfWJgflM0kTqQHvcOb2Gvv1AOqEBuqLs8vyMIQWqKXzy5n7zC5Ggv0pFbxJMf8im71GS_0/s1600/positive.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="296" data-original-width="792" height="119" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggYV_Gqbz8bm0oaHq2Z_hIv19VAArXoo9vbOvqR2Ty-S6owTM1R4jTJMsfi47pMKE-kWPWVPfWJgflM0kTqQHvcOb2Gvv1AOqEBuqLs8vyMIQWqKXzy5n7zC5Ggv0pFbxJMf8im71GS_0/s320/positive.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<i style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><br /></i></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: inherit;">Texterna är lite säljblajjiga. Men gillar ändå utgångspunkterna de jobbar från. Jag har lagt till dessa i min privata länksamling. Kanske inte kommer läsa dessa dagligen, men när jag känner att jag behöver fylla på lite med goda nyheter eller idéer till bloggen osv är det en bra källor att gå till.</span></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: inherit;">Vidare kanske det är dags att införa POSITIVA FREDAG här på bloggen. På fredagar framöver kommer enbart glada saker spridas!</span></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5rem; margin-bottom: 20px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<i style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><br /></i></div>
</div>
Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-91271389753815974622019-03-22T05:48:00.001+01:002021-04-29T10:56:05.159+02:00Positiva nyheterGoddag!<br />
<br />
Läste igår en artikel från VA (veckans affärer, och fråga mig inte hur jag halkade in där då det inte är något jag brukar läsa). Artikeln handlar om hur den upplevda jobbstressen ökar med tvåsiffriga procent bland tjänstemännen enligt Unionens Stressindex, vad nu det är. Sju av tio upplever stress ofta eller ibla.... PEEEEEEEEEEEEEP.<br />
<br />
Så. Nu var det inte det här jag vill skriva om egentligen. Det är ju fredag idag och då tycker jag vi kan slappna av lite och släppa in lite glada tankar i livet istället.<br />
<br />
Det finns en Instagram-konto som heter <a href="https://www.instagram.com/the_happy_broadcast/" target="_blank">The Happy Broadcast</a> där illustratören Mauro Gatti gör små bilder på positiva saker som sker världen. Några exempel nedan:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgt8c4b_ZKSq_rqp15MwBhkI40A_S1wQI01ZklVAHr1lwJhY-MluaDZThHprU7TVsgRJIfVJuiCdhsECvtFZKdpBHN32DU9Thc6pCWtARgQ3NRpK20qBZ9iJqmXuYD4XnxBLOZB0dugCfo/s1600/happy2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="598" data-original-width="598" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgt8c4b_ZKSq_rqp15MwBhkI40A_S1wQI01ZklVAHr1lwJhY-MluaDZThHprU7TVsgRJIfVJuiCdhsECvtFZKdpBHN32DU9Thc6pCWtARgQ3NRpK20qBZ9iJqmXuYD4XnxBLOZB0dugCfo/s320/happy2.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqqDJiXkZhqvTgJRKddwxAbOWqWEHQ7MM0dXxuwpu0BqGwRU77fptupXArIbArqNLT9Zvzi2AkhfUoXWuVKI8Ct_w7-WF39cxQSfQRaxSxPlEFgwRJhFnIWUtlYthjpMvZN6xzTQpZ3Ew/s1600/happy3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="601" height="319" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqqDJiXkZhqvTgJRKddwxAbOWqWEHQ7MM0dXxuwpu0BqGwRU77fptupXArIbArqNLT9Zvzi2AkhfUoXWuVKI8Ct_w7-WF39cxQSfQRaxSxPlEFgwRJhFnIWUtlYthjpMvZN6xzTQpZ3Ew/s320/happy3.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkBUdEB3W1QvfzojL60JiPjZlhhXNZTETKsIZyODg_JblnRBlN3MzlcE1dMdxYptdBdHExmY42HZW7UKlUyzrZQy1WKQFWxAKbaoI39Jc1ujNLWlrlrJV3B_-n7G3qyOT1W1xp9trSnFI/s1600/happy1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="591" data-original-width="597" height="316" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkBUdEB3W1QvfzojL60JiPjZlhhXNZTETKsIZyODg_JblnRBlN3MzlcE1dMdxYptdBdHExmY42HZW7UKlUyzrZQy1WKQFWxAKbaoI39Jc1ujNLWlrlrJV3B_-n7G3qyOT1W1xp9trSnFI/s320/happy1.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
Det är lite mysstämning över hela kontot och kan med fördel läggas till i era flöden för att balansera upp bilderna på middagsrätter och glas med drycker som kommer senare ikväll. :)<br />
<br />
Trevlig fredag på er!<br />
<br />
<br />Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-14656916371036580472019-03-18T12:55:00.003+01:002021-04-29T09:59:46.878+02:00Hyvla kostnaden på rakningenFör några år sedan gjorde jag en upptäckt som förändrade mitt förhållande till huden på min hals i grunden. Ända sedan behovet av att ta bort oönskad ansiktsbehåring tillkom i mitt liv har det här med rakning varit en något komplicerad historia. Då jag lider av väldigt känslig hud just i ansiktsregionen ledde varje rakning till att huden blossade upp, blev röd och plitor och annat bildades. Min hals såg helt enkelt ut som någon sandpapprat den och sedan låtit ett valfritt smådjur urinera på eländet. Det kliade, sved och var helt enkelt inte en kul grej. Jag köpte salvor för att smörja in, raklödder med fagra löften om en en skonsammare behandling, nya rakhyvlar med olika revolutionerande rakteknologier. För den del av befolkningen som regelbundet utsätter sig för rituella hårborttagningscermonier vet att det finns två alternativ inom rakhyvelsvärlden. Gillette (eller kopior) med sitt monopol av asdyra och överdrivet fjantiga namn, vad sägs tex om "GILLETTE FUSION PROGLIDE POWER FLEXBALL"? Namnet lämnar mig osäker på om det syftar på någon form av förbränningsmotor, träningsredskap eller rent av är anteckning från senaste ledningsgruppmötets associationsövning. Om Gillette inte väljs finns BIC engångsrakhyvlar. Vilket är, förutom miljövidrig plastkonsumtion, jämförbart med att raka sig med ett kreditkort.<br />
<br />
Men vilken tur att det finns ytterligare ett alternativ, en väg mot halsfrälsning! På vinst eller förlust köpte jag för några år sedan en Merkur 33C. DE (Doubble Edge)-rakhyvlar var en standard innan Gillette med mördande marknadsföring kapade hela rakhyvelbranschen, och iaf i mitt tycke, lyckades med konststycket att bli inte bara marknadsledande utan dominant med en sämre och dyrare produkt.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuba1LYNXsb-LYoNoK8iqZczXZ3XlKw46yMm5epwzVpjYrElH5Fgj9uaHOzH0zIX262QU_w2AzGER02zmAOyTVoYICecVB3PlZG2VdtUVrWvYdSEf44P84y-4kwg5MN9kkLH6n3os2kVM/s1600/Merkur-33C-Safety-Razor.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="400" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuba1LYNXsb-LYoNoK8iqZczXZ3XlKw46yMm5epwzVpjYrElH5Fgj9uaHOzH0zIX262QU_w2AzGER02zmAOyTVoYICecVB3PlZG2VdtUVrWvYdSEf44P84y-4kwg5MN9kkLH6n3os2kVM/s320/Merkur-33C-Safety-Razor.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Klassiker.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
Tittar vi rent prismässigt (vet att ni gillar att kolla på prisbilden) kostar en Merkur lite mer i inköpspris, drygt 300kr, än en Gillette plasthyvel som kanske kostar 100-150kr. Den stora skillnaden är att den håller i en livstid och att priset på rakbladen är en femtedel. Ett Gilletterakblad kostar runt 25-30kr styck medans rakblad för en Merkur kostar runt 5kr styck. Med två rakkanter upplever jag även att den håller sig vassare längre. Du tjänar med andra ord in kostnaden för rakhyveln rätt snabbt.<br />
<br />
Utseendemässigt så är det en fröjd att raka sig med en klassisk designad rakhyvel i rostfritt stål med lettring än att raka sig med en blå plastbit.<br />
<br />
För mig var dock aha-upplevelsen knuten till att efter första rakningen med en DE-rakhyvel att halsen fick inga, NADA, utslag eller irritationer. Mycket bättre rakning än tidigare också. En av de bästa investeringarna inom kroppsvård jag gjort helt klart.<br />
<br />
De använda bladen sparar jag sedan i verktygslådan för att använda till tex färgspillsborttagningar på fönster eller man kan tejpa ena sidan och använda som skalpell när man skär papper osv.<br />
<br />
<b>Är du en Gilletteslav som är redo för att spara en slant kanske och samtidigt raka dig i stil?</b><br />
<br />
<span style="font-family: inherit;">(OBS. Är ej sponsrad av Merkur eller får någon form av ersättning för det här inlägget.)</span>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-50303851607928055492019-02-21T07:58:00.002+01:002021-04-29T09:55:50.830+02:00Lönesamtal<span style="background-color: white;"><span style="color: #666666;"><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 107%;">Igår
hade jag lönesamtal med min lönesättande chef. Det här är alltid en intressant </span>föreställning
där, som oftast, otydligheterna avlöser varandra. Under mina snart 40 levnadsår
har jag hunnit beta av ett antal sådana här samtal med diverse chefer i olika
företag och kan väl säga att jag blivit lite luttrad.</span></span></span><div><span style="background-color: white;"><span style="color: #666666;"><span style="font-family: inherit; line-height: 107%;"><br /></span></span></span></div><div><span style="background-color: white;"><span style="color: #666666;"><span style="font-family: inherit; line-height: 107%;">På
min nuvarande arbetsplats har jag enbart arbetat 6 mån och fick en helt okej
(för min utbildning, yrkesvana och arbetsmarknadsrelaterad) lön vid
anställning. Den är nog rätt blygsam i jämförelse med privat sektor inom
storstadsområde, men i mindre kommunala mått mätt ska jag nog inte klaga. Det
hela vägs upp med en helt annan kravbild också.</span></span></span><br />
<span style="background-color: white;"><span style="color: #666666;"><span style="font-family: inherit; line-height: 107%;"><br /></span><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 107%;">Vi
har individuell lönesättning och modell med lönekriterier som arbetsmall för
lönesättande chef att arbeta efter. Dessa kriterier är snarlika på de flesta
arbetsplatser jag arbetat på och innefattar de gamla vanliga ”engagemang,
resultat och bemötande” osv. ABC inom svenska organisationers lönesättande policy.
Tyngdpunkten kan skifta lite mellan dessa ben, för vissa är resultatet
kortsiktigt viktigare och för andra så uppskattas ett bra bemötande mot kunder
bättre då man tex vet att goda relation betalar sig bättre i långa loppet.</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: white;"><span style="color: #666666;"><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 107%;"><br /></span></span><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 107%;">Hursomhelst
så tog lönesamtalet ca 45 min och vi pratade inte om lönen en enda gång. Det
här är således ett forum för chefen att ge sin bild av mig som underhuggare och
se om de målsättningar som finns uppfylls till belåtenhet. I mitt fall har jag
en rätt resultatorienterad chef som är rätt lätt att behaga bara de större
projekten fortlöper och man är någorlunda självgående. Det blev således rätt
goda ord från bossen. Då jag är rätt social, pratsam och engagerad så har
det alltid varit enkelt för mig att komma in i nya organisationer och är inte
en sådan som sitter tyst på ett möte, oavsett forum, helt enkelt. Eftersom jag
inte arbetat så länge på den här arbetsplatsen och projekten rätt långdragna
och komplicerade är resultatet vid tillfällen svårmätta.</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: white;"><span style="color: #666666;"><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 107%;"><br /></span></span><span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 107%;">I
slutet av samtalet fick jag reda på att ”vi” (dvs yrkesgrupp arkitekter och
ingenjörer) inte är en prioriterad grupp för andra året i rad när budgeten
sätts för lönerna. Jag förväntar mig således inte några större procent i
tilldelningen av den berömda potten. Jag kommer vara nöjd med 3% nominell löneökning,
men det finns en risk för att de blir lägre. Får återkomma med vad ökningen
landade på när lönedelgivningen sker om några veckor. </span></span></span></span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: #666666; color: #666666;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: black; line-height: 107%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #666666; line-height: 107%;"><b>Så,
ännu ett lönesamtal utan att prata om lönen alltså. Har ni haft lönesamtal ännu
och hur gick det? Eller laddar ni kanonerna inför stundande drabbning?</b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: black; line-height: 107%;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwk3NYXmUBXyLdI8v8w5M19nepshOpEGlsHr3eYmeTdvUGtNxKotdUMgD4_Cxhwi1iOx2iylRcdmNWwRKijRRm2f9qgcZjaCIEz69TOrtKeJvOhYsTUH42GKKF58IrItXt6UTJzjMRcLw/s1600/2000px-Mcol_money_bag.svg.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1358" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwk3NYXmUBXyLdI8v8w5M19nepshOpEGlsHr3eYmeTdvUGtNxKotdUMgD4_Cxhwi1iOx2iylRcdmNWwRKijRRm2f9qgcZjaCIEz69TOrtKeJvOhYsTUH42GKKF58IrItXt6UTJzjMRcLw/s200/2000px-Mcol_money_bag.svg.png" width="169" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: black; line-height: 107%;"><br /></span></div>
</div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-78240838008237926572019-02-15T10:11:00.001+01:002021-04-29T09:53:09.636+02:00Inleder cykelsäsongen<div class="MsoNormal">
Då jag senaste tiden anat en viss mindre klädsam sälformad
kropsskontur uppenbara sig i morgonspelgen passar det väl ypperligt att damma
av cykeln. Helst skulle jag vilja cykla året runt till jobbet, som jag också
gjort tidigare boplatser. Problemet nu när vi flyttat ut på landet är årets
mörka tider i kombination med obelysta smala landsvägar där 70-skyltarna tycks
hålla någon nebulös innebörd för dess trafikanter. Det hela leder till att jag
av ren och skär önskan att överleva min jobbpendling under vissa vintermånader
ställer cykeln i förrådet. Jag cyklade oktober ut och hade efter noggrann efterforskning
på solens upp- och nedgång egentligen satt startdatum den 25 februari. Men idag
kunde jag bara inte hålla mig. Det brinner i mig. En längtan att få sätta mig
på cykeln igen. Det är en stor frihetskänslan och närmast meditativt att cykla
för min del. Detta trots att rapsåkrarna just nu luktar som om jag hade av
misstag packat ner en av barnets bajsblöjor i väskan.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Till jobbet har jag ca 12,5km enkel väg, alltså 25km per
jobbdag. Det tar ca. 30-35min enkel väg beroende på hur vinden ligger på under
de öppna partierna i det kuperade åkerlandskapet. Under sommaren är det en ren
idyll att få cykla till jobbet. Jag hälsar på får, kor och hästar längs vägen.
Flera gånger har tex. både rådjur och större rovfåglar dykt ut ur buskage bara
några meter framför mig. Minns en dag förra sommaren då jag cyklade hem från
jobbet. I ett skogsparti brakar det loss i ett träd och några meter framför mig
fäller vad jag tror var en Fiskgjuse ut sina stora vingar. Den tar täten och
glider bara 4-5m över vägen och framför mig när jag cyklar genom skogspartiet.
En sträcka på kanske 100-150m och en tid som kändes som en evighet. Det var ren
magi och det var svårt att hålla tillbaka tårarna när jag skulle återberätta
upplevelsen för min fru hemma.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
Förr i tiden spenderade jag mycket tid med träning och kost.
Tränade under perioder ca 12 pass i veckan. Mycket i min vardag gick då ut på
att planera för maten och träningen. På senare tid har intresset och orken att ”hålla
på” svalnat rejält. I samband med barn och att man blivit äldre så har även
inställningen till kroppen och prioriteringarna ändrats. Har aldrig tränat för
fåfänga och att ”se bra ut”. Det har mer handlat om att utmana mig själv och
prestera ett bättre resultat än tidigare. <div><br /></div><div>Idag med gården och familjen handlar
träningen mer att orka med vardagen och sysslorna. Att kroppen är så
funktionell som möjligt. Cykelpendlingen till jobbet är en fantastisk sätt att
hålla sig i funktionell form känner jag. På vintern blir jag lätt mer inaktiv
och (som nu) ”sälar” till mig lite. Jag klockade in på 115kg i morse på vågen
och det skulle väl vara bra att skala av en 10% på den siffran helt enkelt. 100-105kg
brukar vara en mer behaglig vikt nu för tiden. Något som jag inte känner
någon som helst stress inför utan det brukar naturligt ske då aktivitetsnivån
ökar under våren och sommaren. Speciellt nu med sysslor på gården med mera. <br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
</div>
<div class="MsoNormal">
Cykeln jag pendlar på köpte jag på rea på XXL 2011 för
4500kr. Under åren har jag bytt några däck och slangar men annars inga större
reparationer. Det är dock en tidsfråga innan växlarna behöver bytas, men den
rullar på fint fortfarande. Bedömer kostnaden som ca. 1 500kr på reparationer
och underhåll. Jag räknade lite på det och har cyklat ca 1 200 mil under de
senaste 8 åren på cykeln. Total milkostnad för cykeln blir således 5kr/milen.
Helt okej milpeng med tanke på hälsoaspekten som kommer på köpet också.
Förhoppningsvis kan vi sänka milkostnaden ytterligare lite under året!<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZuZrf3Ha65Jj6qp8NPYuJe207JxiPS-m95GgaPzXF2fPV2On_WH7c29sbGXYZU4bHrSkxqaB_IzzTxNLzjy8wFLY-Qb_xf_JKGBvM2sg3pRfU7ygkRLRtXmgnSXwdG3_aKFK1Z5wOc1o/s1600/DSC_0035.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZuZrf3Ha65Jj6qp8NPYuJe207JxiPS-m95GgaPzXF2fPV2On_WH7c29sbGXYZU4bHrSkxqaB_IzzTxNLzjy8wFLY-Qb_xf_JKGBvM2sg3pRfU7ygkRLRtXmgnSXwdG3_aKFK1Z5wOc1o/s320/DSC_0035.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Svarta stålhingsten, en trogen tjänare. Vår silvriga peugeot från -07 <br />(A.K.A. Silverfisken) läcker pengar som ett såll däremot.</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-81393816448295130722019-01-31T10:21:00.001+01:002021-04-29T09:27:56.637+02:00Dygnet har 24 timmar<div class="MsoNormal">
Häromdagen stötte jag på något på internet som provocerade
mig till att skriva det här inlägget. Det i sig kanske inte direkt kommer som
en chock, det finns mycket på internet som provocerar. Vem som framförde
budskapet känner jag spelar mindre roll (minns inte heller) då jag har mött
argumentet och inställningen flera gånger tidigare från andra personer och känt
mig lika provocerad då.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Det handlar om tid och effektivitet. Argumentet lyder:</b></div>
<div class="MsoNormal">
<i>”Alla har 24 timmar på ett dygn, alla har samma
förutsättningar att förvalta den tiden effektivast möjligt. Du sover 6 timmar
(oftast finns det en korrelation till mindre sömnbehov eller ungdom till
personen som för fram argumentet) men låt oss säga att du sover 8 timmar. Sen
jobbar du 8 timmar. Då har du 8 timmar kvar på dygnet att göra ASMYCKET grejer
på. Starta företag, följ din dröm, LEVA UT! Varför sitter du och glor på Netflix
när du kan bungeejumpa från kaknästornet (kan man ens det?) eller starta en
e-handel och tjäna miljarderssss osv! The sky is the limit!”</i><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jodå du käre effektivitetstörstande, livsnjutande-ut-i-fingerspetsarna,
högpresterande orakel. Jag ska argumentera emot dig och ditt oförstånd för
olika människor kapacitet och behov.<br /><br />
<ul>
<li>Hur mycket tid tar jobbet? För
det första tar inte jobbet 8h per dag om en person jobbar heltid. Med lunch och
30min pendling till jobbet i genomsnitt så spenderar de flesta iaf 10h om dagen
till, på och från jobbet varje dag.<br /><br /></li>
<li>Energinivåer. Alla har olika
kapacitet till att vara produktiva. För min egen del är det en utmaning att ens
hålla en produktiv styrfart 8 arbetstimmar om dagen på jobbet. Oftast är jag
väldigt effektiv och får mycket gjort på förmiddagen. Efter lunch sänks min
kapacitet rejält. Min energi tar slut. När man således kommer hem efter jobbet
och sätter sig och tittar på Netflix (vilket vi inte ens hinner med så ofta på vardagar
pga småbarn och hushållssysslor) gör jag inte det för att jag är lat, utan för
att jag är helt färdig och bara vill vara i ett vaccum ett tag innan det är
dags att sova.<br /><br /></li>
<li>Extrovert eller introvert. För
att ”orka” vara produktiv och fylla på med energi har vi olika behov.
Personligen är jag rätt social och en ”lätt person” att ha att göra med, men
det tar väldigt mycket energi för mig. Det dränerar mig att möta nya människor
i nya situationer och för att kunna få tillbaka energi behöver jag få vara i
fred för att ladda batterierna. Jag förstår att för andra kan det vara tvärtom
att de får energi av att utföra och träffa andra människor, men för mig är det
dubbelt. Jag gillar det men behöver återhämta mig.<br /><br /></li>
<li>Vara med sina tankar. Behovet för
att bara få vara ensam med sina tankar är olika, det förstår jag. Mitt behov av
att ”få tänka klart” är stort. Ofta gillar jag att planera hur jag ska utföra
något och inte bara kööööra och se lite hur det går på vägen. Det är både en
styrka och en utmaning för mig. Uppskattar mycket att Fru FF är lite tvärt om
och vill mest bara sätta igång och stampar otåligt i startfållan medan jag
sitter och kollar väderprognos och bästa körväg för vår gemensamma destination. </li>
</ul>
<br />
<div class="MsoNormal">
Det finns såklart poänger att fundera på hur vi lägger vår
tid och energi. Hur kan vi må bra/bättre som människor efter både våra egna
behov men också för att uppnå våra drömmars må. Insikten om mina förutsättningar gör det också enklare att planera och skapa realistiska förväntningar på min tid och aktivitet. Jag kommer
aldrig orka jobba heltid och samtidigt skriva böcker eller göra andra projekt
på kvällstid. Jag är inte en sån person med den kapaciteten helt enkelt. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Tidigare blev jag stressad av det här för att jag kände att jag ”ville så
mycket mer” än att sitta på kontoret på min ”PRIME TIME” när jag har energi
till att vara effektiv och produktiv. Något måste ge vika helt enkelt. I framtiden ser jag mig själv jobba/uträtta ärenden på förmiddagen
med sånt jag VILL göra. Resten av dagen ska gå till sånt som jag BEHÖVER. Som
återhämtning osv. Har tidigare pratat mycket om behovet att följa våra naturliga
cykler i familjen, och det är just det som är målsättningen. Genom att ha satt
och arbeta mot målet mot ekonomisk frihet känner jag också att stressen över
att inte få styra min tid och uträtta det jag önskar att jag hade energi till
har släppt. Det finns en plan och ett ljus på vägen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div>
<div class="MsoNormal">
I den här strävan ligger även ett behov av att vara mindre effektiv
och produktiv just nu i mitt liv. Och det är väl det som är kärnan i att jag reagerar så starkt på
sådana här inlägg som handlar om att allt ska skruvas upp ytterligare. Uträtta
mer och var mer! Medan jag vill nästan tvärt om bli mindre effektiv, uträtta
betydligt mindre och enbart fokusera på det jag vill och behöver. Skala bort
resten.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Vad säger ni, är ni görare eller tänkare där ute? Är målet
att vara så produktiv som möjligt?</b><o:p></o:p></div>
</div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 18pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-63368004954578842372019-01-29T07:55:00.003+01:002021-04-29T09:22:18.048+02:00Prepping och resiliens<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">I
gårdagens inlägg skrev jag av mig tankar kring om subkulturer</span> och FIRE.
En annan subkultur som verkar vara på framfart är Prepping. Jag är själv inte en prepper
och har bara läst lite om det och snappat upp lite intryck och tankar kring det
hela. Eftersom jag inte har så bra koll på det hela kommer ni inte få några
ingående förklaring på hur man blir en bra prepper här. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">Prepping
innebär att man är förberedd på ett självförsörjande sätt klara av extrema
situationer. I kölvattnet av MSB:s utskick av krishanteringsbroschyren </span>”<a href="https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Krisberedskap/Krisberedskapsveckan/Fakta%20om%20broschyren%20Om%20krisen%20eller%20Kriget%20kommer/MSB_Om%20krisen%20eller%20kriget%20kommer_maj_2018_uppslag.pdf" target="_blank">Om Krisen Eller Kriget Kommer</a>” under sommaren 2018 dök det upp en del diskussion
kring ämnet. Detta har medialt till synes svalnat lite men tydligt är att även
staten ser att det finns ett behov av att öka kunskapen och förberedelser hos
folket. Vi har slappat till oss helt enkelt och sjunkit in i trygghetsdvalan. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">Det
kanske inte är så konstigt med ett uppsving i krishanteringsintresset tänker jag. Det pratas mycket om vilken
klimatpåverkan vi människor gör i och med våra livsval. Vår konsumtion och
resvanor har en ödesdiger påverkan på miljön. Andra sidan på samma mynt är
således hur detta klimatförändringar slår tillbaka på oss människor. Stigande havsvattennivåer,
mer extrema svängningar i klimatet, kraftigare skyfall, mer frekventa stormar
med mera påverkar oss människor i vår vardag. Hur väl förberedda är vi som
individer på detta? Hur mycket förlitar vi oss på att staten ska fixa åt oss?
Det handlar kanske om ett långvarigt strömavbrott mitt i vintern. Kan du hålla
familjen varm, har ni mat när butikerna är tömda eller stängda? <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">Min
mening är inte att skrämma upp er läsare eller komma med domedagsprofetior här
på bloggen. Men faktum är att det här är situationer som händer idag i Sverige
och i och med klimatförändringarna ökar både i styrka och frekvens. Det leder
till att jag själv har börjat tänka på hur förberedda vi är och vad vi kan bli
bättre på i vår familj. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;"><br /></span>
<span style="line-height: 107%;"><b>Mat</b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">Eftersom
vi valt att leva på en gård med ambition till att vara lite
semi-självförsörjande i matväg så ser jag att vi har en rätt god resiliens i
matväg hemma. Vi har en jordkällare som vi fortfarande hämta potatis, lök,
äpplen med mera ur. Vi har ett antal frysar, med allt möjligt i osv. Mat check,
känner jag. </span><br />
<span style="line-height: 107%;"><br /></span>
<span style="line-height: 107%;"><b>El och värme</b></span><br />
<span style="line-height: 107%;">Däremot är hela vårt hus uppvärmt med jordvärme och skulle elen gå
skulle även värmen gå. Vi har ingen öppen spis att elda i dagsläget och jag har funderat på om vi skulle installera en för delvis trivsel men också ifall ett
långvarigt strömavbrott vintertid. Vi har idag inga alternativa
matlagningsutrustning, tex ett spritkök. Rå potatis är kanske inte superkul
mat. I kris kan vi alltid tända en eld ute för att laga mat på. </span><br />
<span style="line-height: 107%;"><br /></span>
<span style="line-height: 107%;"><b>Vatten</b></span><br />
<span style="line-height: 107%;">Vi har inget
förråd av vatten idag. Vi har bara på senaste året råkat ut för tre tillfällen då
vattnet stängts av utan förvarning. Detta dock i samband med utbyggnad av
VA-systemet i närheten och inte under några längre perioder. Men vid varje tillfälle har jag blivit påmind om att det kanske skulle vara bra att ha lite extra vatten någonstans i huset. </span><br />
<span style="line-height: 107%;"><br /></span>
<span style="line-height: 107%;"><b>Vid olycka</b></span><br />
<span style="line-height: 107%;">Vi har rätt bra
med plåster men dåligt med större förband ifall en kraftigare olycka skulle
ske. Vi har ca 12 min till närmaste sjukhus med bil. Det skulle vara värt att se över och komplettera första hjälpenlådan helt klart.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;"><br /></span>
<b>Lämna hemmet snabbt</b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">I
Prepping-kretsar pratar man också om BOB, eller Bug Out Bag. En väska som
alltid är packad och man har den typ i hallen eller bilen ifall man behöver
lämna sin plats/hem snabbt. Tänker främst på situationer som bränder. Dessa väskors
innehåll är vad jag har förstått en hel vetenskap i sin uppbyggnad och
innehåll. Vi har ingen sådan krisväska idag.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;"><b>Verktyg och material</b></span><br />
<span style="line-height: 107%;">Det
verkar finnas en rätt stor klick foliehattar kopplat till Prepping också. Sådana
som skojar-men-inte-skojar om zombieapokalypser osv. Vapen verkar mer vara en
del av de amerikanska prepping-kulturen. Dock verkar det mest handla om bra
verktyg/knivar för att klara sig i naturen i Sverige. Verktyg och material har vi rätt gott om.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<b>Kunskap</b><br />
Det är ett område som vi alla i familjen skulle kunna bli bättre på. Medlemskap i friluftsfrämjandet och kurser i överlevnad och första hjälpen har diskuterats hemma. Vi ser det lite som nytta och nöje att lära oss med om naturen, komma ut mer och samtidigt göra något tillsammans som familj.<br />
<br />
I vår strävan finns även syftet att skapa en ekonomisk resiliens mot oväntade händelser. Det kanske borde vara naturligt att även tänka på andra praktiska delar. </div><div class="MsoNormal"><br /></div><div class="MsoNormal">Jag tror att mycket skulle man kunna lösa på stående fot utifrån situation. Men vi är en familj och om jag skulle skadas eller förolyckas i ett krisscenario skulle det känns skönare att veta att viss utrustning och rutiner finns på plats för hur resten av familjen skulle agera. Så det är väl en hel del sinnesfrid för min egen del att fundera på det här med prepping.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="line-height: 107%;">Hur
väl förberedda är ni för en eventuell kris hemma? Förlitar ni er helt på att
staten eller ICA ska fixa det ni behöver ifall någon större kris skulle
inträffa?</span><o:p></o:p></div>
<br />
<br />
<br />Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-1794628626471654332019-01-28T13:04:00.002+01:002021-04-29T09:18:03.795+02:00Subkulturen FIRE<br />
<div class="MsoNormal">
Det finns rätt många subkulturer där ute. Individer som
söker sig från strömmen och letar efter en annan väg för att få utlopp för sitt
behov att uttrycka sig efter sina egna behov. Dessa individer har en tendens
till att hitta varandra, likt det flockdjur vi människor är, och bygga mindre
grupperingar utanför den stora sociala eller kulturella gruppen vi tillhör. Jag
ser FI/RE eller de som strävar efter ekonomisk frihet som en sådan subkultur.
Det kommer aldrig bli en rådande norm och hur mycket man än tycker att det
växer så lyfter man blicken så ser man att de endast är ett fåtal procent, om
ens det, av den större gruppen. Ett exempel som jag är, eller kanske mer varit,
insyltad i är ”hantverksölsscenen” eller subkulturen. Detta fenomen som fullkomligt
exploderat de senaste, vadå, 10 åren? De står fortfarande bara för ett par
procent av marknaden. Över 92% av försäljningen av öl är fortfarande
industriell framställd lager på systembolaget. Något som man inte kan tror när
man rör sig i ölnördskretsar som jag gör (men trappat ner). </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När man är mitt
inne i en subkultur och omger sig med likasinnade så skapar man lätt ett
tunnelseende utifrån sin egen subkultur. Jag gör det iaf, det kanske inte alla
gör eller bryr sig om. Och jag säger inte att det är fel heller. Men jag har
rört mig genom ett antal sådana här kulturer genom mitt snart 40-åriga liv,
allt från metalmusik, fitnessträning, levande rollspel, arkitekturnörderi,
hantverksöl osv. Det finns en gemensam nämnare i alla dessa subkulturer och det
är en eufori i att hitta likasinnade och viljan att nörda ner sig i varandras
liknande uppfattningar kring livet. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Åter igen säger jag inte att det är något
fel i detta beteende, jag själv har och gör det fortfarande. Det är styrkan i
en subkultur att få stöd och utveckla sina egna tankar kring kärnan av det man
dras till. Men man blir även väldigt mottaglig för andras tankar på ett mindre
kritiskt sätt. Det finns mycket oliktänkande kring FI/RE. Bakgrunder och förutsättningar
som har lett en in i en FIRE-subkultur. Men det finns även en hel del doktriner
som i sin eufori och entusiasm gör det lätt att svälja. </div><div class="MsoNormal"><br /></div><div class="MsoNormal">Och det är väl här jag
ställer mig lite frågande. Jag upplever själv att det är lätt att applicera
andras behov, lösningar eller drömmar på mitt eget liv. När vi ser en förebild så speglar jag
mig själv lätt i den personen. Tänker att det där är livet jag vill leva. Vi
tänker ju 80% likadant, kanske de resterande 20% kommer på köpet. Är det så att
vi som flockdjur formas av våra kulturer och i så fall till vilken grad? Bryter
vi oss delvis ur (för jag tror aldrig vi helt bryter oss ur den större samhällsgruppen
vi tillhör) för att senare ”låsa” in oss i en ny? När Mr. Money Moustasche
talar så lyssnar man och nickar, ”så är det”. Vi letar efter de som tänkt före
oss, vi referera till andras tankar hela tiden i våra diskussioner. Men tänker
vi verkligen efter själva alltid? Dras ni med huvudstupa?<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Känner någon igen det här beteendet eller känner sig
träffad? Hade varit intressant med lite kommentarer kring de här
reflektionerna. <o:p></o:p></div>
<br />Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-46178977262768471552019-01-12T21:23:00.003+01:002021-04-29T09:15:14.210+02:00Att säga nej till karriärenDen senaste tiden har jag haft en del snurrande tankar kring mitt jobb och hur jag ska ta mig an de nästkommande åren av lönearbete. Bakgrundshistorien till det hela började på min förra arbetsplats där min dåvarande chef tyckte att jag skulle söka ett ledarskapsprogram för att fostras till en framtida chefsroll. Arbetet jag hade då och idag medför redan en hel del ansvar och projektledning. (Brukar likna mitt jobb med att vara kattherde, dvs att försöka få en flock katter att gå i samma riktning, något som ofta går långsamt och fel.) Men jag har inget personalansvar eller direkt administrativa uppgifter, utöver det kopplat till projekten i sig. Helt enkelt en vanlig projektledare. När jag lite motvilligt väl gick med på att anmäla mig till chefskursen hade jag inga större ambitioner eller tankar på att bli chef. Men det visade sig vara en väldigt bra utbildning som både inspirerade och eggade tanken på att byta synen på inte bara mitt arbete men även lite förhållningssättet till mig själv. Det jag lockades av var tanken att påverka och utveckla andra människor men även mig själv. Det låg väl en hel del ego i dessa tankar då jag alltid attraherats av att självutveckling och har en naturlig fallenhet för att sätta mig i lite obekväma situationer för att se vad som händer.<br />
<br />
Tanken började gnaga inom mig att söka ett chefsjobb och även om det kanske inte i första hand var första ledets chef jag ville arbete med så var det väl ett accepterad uppoffring för att kunna nå högre till att arbeta med verksamhetsutvecklingen och organisatoriska frågor.<br />
<br />
De här ambitionerna och tankarna avbröts rätt tvärt när vi i familjen helt plötsligt hittade vår gård och började få en bättre gestaltning av vilket typ av liv vi ville leva. Det som har växt fram under tiden sedan dess är en växande känsla av våra identiteter som människor. Vilka är vi som personer och vilka vill vi vara. Iaf mycket för min egen del, jag kan inte helt svara för min fru, men jag ser dagligen hur hon växer som människa och sjunger sitt hjärtas sång. Jag identifierar mig mindre och mindre med mitt jobb. Mitt arbete var tidigare en stor del av min identitet, som är kutym i vårat samhälle. Var bor du och vad jobbar du med, check., svar på de frågorna så är du kategoriserad och klar. Nästa. Men vem är då jag utan mitt jobb? Det är klart att jag har många andra intressen och sysselsättningar men arbetsidentiteten är djupt rotad och väldigt dominant för min del. Det är naturligt att den ska vara styrande i min självutveckling, därför lockades jag av tanken att "byta jobba" och chefa upp mig.<br />
<br />
Men jag har märkt att arbetsidentiteten har börjar falla sönder. Jag lockas inte alls av att "självutvecklas" genom mitt arbete. Och nu börjar en mer pragmatisk syn på det hela. Jag började ställa fördelar och nackdelar mot varandra med att byta arbetsuppgifter mot ett chefsjobb.<br />
<br />
+ Högre lön.<br />
Det skulle såklart vara rätt gött att få ett chefspåslag på +10k att pumpa in i på kontot. Problemet är lite att jag idag redan ligger runt (på 2018 och troligtvis strax under 2019) brytgränsen för statlig skatt. Dvs att jag kommer inte få ut lika mycket bang for the buck med större löneökningar där nästan hälften skulle försvinna i skatt.<br />
<br />
- Deala med andras freakin' problem.<br />
Det som är skönt med mitt jobb idag är att jag är rätt fri och egen. Driver mina projekt och dealar med inblandade parter enbart inom projekten. Jag behöver inte ta interna konflikter, administration, medarbetarsamtal osv. Andras "problem" är rätt stor turn off.<br />
<br />
- Mindre frihet.<br />
Som chef kan man lite romantiskt tänka att man kan komma och gå som man vill och att ingen "bryr sig" var man är. Man är nästan alltid borta från sitt kontor på möten ändå. Men idag kan jag (oftast) ta långledigt eller föräldraledig utan att det påverkar organisationen. Är någon sjuk eller behöver vabba en dag då beslutande nämnd har sammanträde, vem får ta ärendet istället, jo chefen. Alltid nåbar, alltid redo. Vi är lite tillbaka till punkten ovan med att deala med andras problem. Det skulle även vara svårt att kunna gå ner i arbetstid, vilket jag funderar på att göra om några år.<br />
<br />
- Högre kravbild.<br />
Pressen på att leverera och på att verksamheten fungerar är större. Som vanlig slamkrypare på kommunala karriärstegen kan man jag lättare anpassa min arbetsbörda och se till att det inte hopas sig till övermäktiga proportioner. <br />
<br />
<br />
När jag ställer upp det på det här sättet så ser jag rätt tydligt att de där +5k netto (kanske i bästa fall) knappast skulle vara värt den extra energin det skulle kosta för de slantarna. Jag vädrade dessa tanker lite för <a href="https://iblandgormanratt.blogspot.com/" target="_blank">IGMR</a> och han som varit i den chefsrollen bekräftade väldigt mycket mina egna funderingar. Vilket också ledde till det här inlägget. Han coachade mig i sann slutbossanda hit alltså.<br />
<br />
Nej. Jag tror inte att göra karriär är något för mig. Inte som anställd i alla fall. Framtiden kanske utvisar annat. Istället kommer jag fortsätta sluta tidigt på fredagar. Njuta av min flex och att kunna lämna jobbmobilen på jobbet. Istället ska jag lägga tiden på att bygga upp min identitet utanför mitt yrke. Fritiden och sinnesfriden jag köper mig för de förlorade +5k tänker jag investera i det liv jag ska leva resten av mitt liv efter lönearbetets slut. Och det innebär främst en bra och närvarande far, make och vän, men också en firare själ men en mindre snäv definition av min egna identitet.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ5Ql1TA9ocpiSgihFl92WTAlWn54FsFcksSS3WNXR8kQMEFj6jI-A_SYnxr5z-I_qI79KzAL2A0xAxfQv_v8WKF2aefkUKYgx1uvXjRRgOtdnzrdSUmjCPlzm3-trSJoVfebBlG7_ltk/s1600/DSC_0732.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ5Ql1TA9ocpiSgihFl92WTAlWn54FsFcksSS3WNXR8kQMEFj6jI-A_SYnxr5z-I_qI79KzAL2A0xAxfQv_v8WKF2aefkUKYgx1uvXjRRgOtdnzrdSUmjCPlzm3-trSJoVfebBlG7_ltk/s320/DSC_0732.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Snöskotrar utanför Jokkasjärvi för grafiskt element.</td></tr>
</tbody></table>
<br />Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-73570972975091890502019-01-09T09:15:00.001+01:002021-04-29T08:56:08.265+02:00Wabi Sabi<br />
<div class="MsoNormal">
Flera personer har hört av sig eller kommenterat
radiotystnaden på bloggen. Och det är väl kanske på sin plats för en liten "disclaimer." Jag har inte planerat att lägga ner bloggandet eller egentligen ens
att ta en paus under jul- nyårsledigheten. Det har kommit sig naturligt att jag
inte skrivit något då jag inte spenderat så mycket tid vid datorn (läs typ nada
tid). Men det här fick mig också att
fundera på vad jag egentligen har för mål med bloggandet. Jag har inte kommit
fram till något bra svar på det utan får återkomma. Men jag förstår att frågan
kommer efter en början på bloggen med nästan dagliga inlägg sedan tyst i nästan
en månad (huvaligen). Men samtidigt kommer det nog vara så framöver också. Hela
syftet för oss i familjen är en
längtan att leva mer efter våra naturliga cykler. Vintern är väldigt mycket
down time för oss. Läsande, umgås, planera lite inför kommande säsong. När
våren kommer drar allt igång och energin exploderar. Balansen mellan vila och
arbete är något vi märker påtagligt att vi mår bra av och behöver. Detta kommer såklart
påverka bloggen också som jag vill ska vara en naturlig del av vårat ”arbete”
eller liv, eller vad man nu vill kalla det för. Det är så kontraktet för
bloggen ser ut också, cyklisk, oförutsägbart och underbart fritt. </div><div class="MsoNormal"><br /></div>
<div class="MsoNormal">
Dagens inlägg skulle handla om ”skiten med att jämföra sig
med andra”. Men jag känner att det har sagts så många gånger förr och de flesta
vet att det är destruktivt att gå runt och jämföra sig själv, sina prestationer
och agerande med andra. Vi vet innerst inne att vi alltid förlorar för att vi
väljer att se det vi själva saknar hos andra. Vi letar aktivt efter de
egenskaper vi önskar att vi hade hos andra. När vi väl hittat de där
instagramkontona med mästerkockar, elitidrottspersoner, megaentreprenörer,
fitnessmodeller med mera sitter vi och lapar i oss det redigerade flödet av
visioner om allt det där vi önskar att vi vore men aldrig är. Det är dags att
vända blad. Flip that burger, det börjar lukta bränt!<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En bra bloggpost på ämnet är från becomingminimalist.com som
kan läsas <a href="https://www.becomingminimalist.com/compare-less/" target="_blank">här</a>. Själv började jag öppna dörren för ett nytt förhållningsätt när
jag under studietiden utomlands läste boken <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Wabi-Sabi
for Artists, Designers, Poets & Philosophers av Leonard Koren</i>. Så himla
mossigt typiskt oss stressade västerlänningar att sträva efter exotiska österländsk
vykorts-filosofi så fort vi krisar, kanske du tänker nu. Men det här är nog
nyttiga grejer för de flesta av oss i våra liv fyllda av flöden men där det
saknas Flow. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZmWlimsnk4ru3DZUKq8mvf1Q9JHwpJKnVNkgys0wx7xrbv1q-I3WJ6BR-SJd7UyWCLMuuSnltPfk2WIHmX65NOYyYERoQ6JCWcYWMB6fBcrsgInJob80AhljggCrnUM5SXZoaiTtKH2k/s1600/9780981484600.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="268" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZmWlimsnk4ru3DZUKq8mvf1Q9JHwpJKnVNkgys0wx7xrbv1q-I3WJ6BR-SJd7UyWCLMuuSnltPfk2WIHmX65NOYyYERoQ6JCWcYWMB6fBcrsgInJob80AhljggCrnUM5SXZoaiTtKH2k/s320/9780981484600.jpg" width="214" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Wabi Sabi handlar om ett förhållningssätt till livet där man
väljer att se skönhet i det bristfälliga, det defekta eller bräckliga. Det är
ett allsidigt förhållningssätt men det är kanske enklast konkretiserat inom
design och konst och av någon anledning stort inom just keramik. Det handlar om
att se skönheten i asymmetriska tex skålar, krackelerade glasyrer och enkelhet.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Själv har jag tidigare levt ett liv där jag velat framställa mig som perfektionist.
En person som strävar efter att alltid förbättra mig själv inom alla områden
och aldrig vara nöjd med det jag åstadkommit. Det kan alltid bli bättre. Men
det kommer aldrig vara tillräckligt bra. Wabi Sabi har hjälpt mig släppa lite
på det här förhållningssättet till min egna prestation. Och det förhållningssättet har oftast utgått från någon from av jämförelse med andras prestationer. Sluta jämföra mig med
andra. Sluta jämföra hur mycket pengar man sparar eller hur lite man kan leva
på. Sluta säga ”jag hatar….ditt eller datt” om saker. Istället konstaterar jag
mina prestationers utfall med en form av nyfikenhet och vördnad. Handlingen är
gjord eller objektet är skapat. Dess existens är ibland bara tillfällig innan
det faller i glömska. Det är en otroligt befriande känsla att börja genuint
uppskatta sina egna brister och tillkortakommande. Och jag tror vårat samhälle i stort skulle må mycket bra av att värdesätta tillkortakommande eller brister hos andra också. Det skulle skapa ett helt annat förhållningssätt till varandra och stärka våra relationer. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag kan rekommendera boken för er som vill flumma lite. Det har iaf hjälpt mig
otroligt mycket med min egna självkänsla och självkännedom. Det får mig att våga
mer, förlåta mer och framförallt uppskatta mer. Vips så har man blivit en sån
där jobbig jävel som går runt och är lycklig! </div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Wingdings; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-char-type: symbol; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-symbol-font-family: Wingdings;"><span style="mso-char-type: symbol; mso-symbol-font-family: Wingdings;">J</span></span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-30065173413357723332018-12-13T12:39:00.001+01:002021-04-29T08:48:15.219+02:00 Arbetsmiljöförslag på APTImorgon ska vi ha APT här på jobbet. Jag har dagen till ära hittat ett fantastiskt förslag för hur vi skulle kunna utveckla vår arbetsmiljö här på kontoret.<br />
<br />
Vi får se hur det mottages. Har ni några fler kreativa förslag på hur vi kan utveckla arbetsplatsen så skriv gärna in dessa innan kl. 09.00 imorgon fredag här nere i kommentarerna.<br />
<br />
<br />
<iframe allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/j7FioTdZaEk" width="320"></iframe>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-69194275562720446222018-12-12T22:56:00.004+01:002021-04-29T08:47:51.570+02:00Att ta ansvar för sig självDet skulle kunna bli och kanske även blir en följetong på saker jag hört på jobbet som får mig att fundera eller förundras. Meningen är inte att förlöjliga individer eller att skapa någon distans mellan olika sätt att tänka. Tvärt om. Vissa konversationer får mig att reflektera rätt mycket på mina egna val här i livet men också hur jag skulle kunna hjälpa andra. Jag är rätt dålig på att hjälpa andra och grunden i det är att de flesta inte vill förändras. Vill man inte förändras är det väldigt svårt tvinga fram nått. Det är bättre att plantera ett frö, säga en mening och kanske sjunker det in med tiden eller så rinner det av.<br />
<br />
Som mitt tidigare inlägg rörande förnuft och känsla upplever jag att många personer har svårt att se kopplingen mellan dessa i sitt eget agerande. Vi ser oss själva som förnuftiga fast vi agerar efter andra styrsystem som impulser, känslor, behov med mera. Vi kan rent intellektuellt FÖRSTÅ att det inte är hållbart att på det sättet vi lever här konsumerar resurser för fyra planeter. Det är liksom självklart, duh! Men vad gör vi åt det? Nada. Vi förstår. Vi förtränger. Vi shoppar och reser som vanligt. Det finns alltid någon som är värre än oss, så det är lugnt.<br />
<br />
Inom socialsociologin finns det en teori som kallas kognitiv dissonans. Jag kom att tänka på det här idag pga en kommentar på Fru EBs inlägg idag. Teorin går ut på att kognitiv dissonans är en ångest vi människor upplever när vi ställs inför jobbiga eller motsägelsefulla sanningar i våra liv. Den oroskänslan vi känner leder till att vi aktivt försöker förminska vår ånger genom att rättfärdiga, förtränga eller rent av bara förneka vår situation. T. ex. shoppar vi massa onödiga grejer och mår dåligt för att vi utarmar planeten på kuppen, den kognitiva dissonansen kickar in och vi försöker rättfärdiga våra köp med argument om att vi är värda det för vi har jobbat hårt den här veckan. Eller Thailandsresan är ju inte så farlig ändå för det är ju inte bara JAG som reser dit, alla reser ju till Thailand över jul och förresten så släpper de fem största fraktfartygen ut mer CO2 än alla bilar i världen så jag kan allt fortsätta ta bilen mina 3km till jobbet varje dag. Så det så. Den kognitiva dissonansen är en stark medspelare. Jag känner själv igen beteendet, tror de flesta av oss gör det. Dissonansen är en störning vi försöker undvika eller förminska för det stör vår bild av oss själva. Det är lättare (eller iaf mer naturligt) att ändra vår inställning eller attityd inför livsval vi gör som vi mår dåligt av än att ändra våra val. Det här upplever jag som en viktig bromskloss för många, inklusive mig själv, för att uppnå att komma dit de vill i livet.<br />
<br />
Lite sidospår men ändå en grogrund för fortsättningen med dissonansen.<br />För en tid sedan pratade jag med en bekant . Hen är 62 och börjar närma sig pensionsålder. Hen har även just avslutat ett längre projekt på jobbet som gör att tankarna naturligt kanske börjar falla på dra sig tillbaka snart från arbetsscenen. Det bokades en tid med HR för att diskutera sina alternativ för en kanske lite tidig pensionering. Efter detta möte kände jag på mig att hen behövde ventilera lite och jag frågade hur tankarna gick kring pensionen. Det var dock omöjligt att gå i pension tidigare än 65 hade hen kommit fram till efter mötet. För det skulle bli så dålig pension. Jag frågade om det inte kändes att tiden var viktigare än pengarna, det är ju inte så att man jobbar in så jättemycket mer pension på tre år. Men det märktes att det var nedstämt efter samtalet med HR och löneenheten för det var tydligen en TOTAL ÖVERRASKNING att pensionen var så dålig som den var. Förväntningen var att pensionen skulle vara snarlik lönen som anställd. Jag frågade honom om det inte fanns ett sparande eller nått som pensionen kunde fyllas ut med då. Och jo det fanns, men som hen uttryckte sig. "Man vill ju inte använda sina egna pengar till pensionen". <div><br /></div><div>Jag visste inte ens var jag skulle börja. Var tror personen att pensionspengar har kommit från första början? Är det någon statlig skattkista där kungen delar ut gulddubloner till pensionärer för lång och trogen tjänst i HMK välfärdstjänst? Det här distanseringen, eller kognitiva dissonansen till en sån vital del som ens pensionsinkomst fick mig verkligen att tänka. Hur kan det bli såhär? Att många sätter sig i ett passagerarsäte i sitt eget liv och bara accepterar eller tänker att "det bara är såhär". Ska man vakna upp vid 65 års ålder och känna sig som att lamporna tänds på krogen, festen är över. Har man inte tagit något eget ansvar för sin ekonomi under de senaste 65 åren är det nog svårt att börja göra det just då. Men med det sagt inte omöjligt. <br />
<br /><br /></div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com13tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-24167844235535500732018-12-10T14:11:00.003+01:002021-04-29T08:47:21.887+02:00Förnuft, känsla och ekonomisk frihet<div class="MsoNormal">
Under större delen av mitt liv har jag levt under falska uppfattningen
att jag är en rätt förnuftig människa. Och med förnuftig menar jag det att mina
beslut varit baserade utifrån logiska, sakliga och vetenskapliga underlag.
Inget flumflum här inte, no sir-eeee. Det kritiska och cerebrala tänkandet
ligger nära till hands och berättar någon om en företeelse som låter lite udda
kommer tankarna direkt ”finns det någon forskning på det här?” ” Vad säger
datan, statistiken?” Vi lever mycket i den externa världen, den fysikaliska,
tror vi iaf. Fakta is king. Analys och kritiskt tänkande dess bödlar. Jag tror
många känner igen sig i det här. Speciellt om man är man och formats av miljön
som jag själv växt upp i. Killar, pojkar, män ska vara förnuftiga, logiska och
genomtänkta. Vi ska använda vår hjärna och om inte kontrollera vår omvärld iaf
försöka forma, kuva den. Känslor och de interna samtalen, dialogen med dig
själv ska hållas fåordiga och korta eller gärna inte alls. Vi lever i det vi
kan ta tag, stenen vi kan hugga, träet vi kan klyva, konstruktionen vi kan
bygga. Vår omvärld frodas och livet reser vi så alla kan skåda, inom oss ekar
tomheten. När jag växte upp spelade jag ishockey. Jag älskade spelet men
avskydde omklädningsrummet. Jargongen, pikarna, osäkerheten. Unga mäns grogrund
för inre osäkerheten och behovet av att forma sin omgivning. Det är säkert inte
den sociala miljön alla har växt upp i. Men jag vet att jag inte är ensam om
det heller. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal"><br /></div>
<div class="MsoNormal">
För det första så tror jag att många av de som kommit in på
spåren av minimalism, FIRE, ekonomisk frihet, downshifiting, kalla-det-vad-du-vill,
har lyssnat på något väldigt viktigt, nämligen våran intuition. Den här inre,
ofta lågmälda, rösten som sagt oss att något är fel. Livet jag lever idag är
inte rätt och jag vill, nej, jag behöver förändra något. Men vad? Det är den
här rösten ett av mina <a href="https://flowfi.blogspot.com/2018/11/001.html" target="_blank">första inlägg</a> handlade om. Frekvensen som ligger i
bakgrunden, den vi inte hör om vi inte aktivt söker den. Ibland blir den
externa världen för mycket och lamslår oss. Vi blir utmattade, trötta. Vi orkar
inte ta in mer utifrån. Vi tvingas in i ett stadie där vi hamnar i ett
inre rum och tvingas möta oss själva. Jag tror att den inre dialogen är en
bristvara i vårat samhälle idag. Eller rättare sagt är det en bristvara att prata om det.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En av de podcasts jag brukar gilla att lyssna
på är Björn och Navid. Deras första avsnitt handlar just om Intuitionen. Björn Natthiko
Lindeblad som levt ett buddhistisk munkliv i Thailand i 16 år återvände hem och blev Sveriges
egna lilla mys-munk. För en sån måste
väl förnuftet ha? Keep it real, liksom. Han reflekterar över att vårat samhälle och institutioner
drivs väldigt mycket av ett förnuft eller intellektuellt synsätt. Problemet är
att vi människor inte är förnuftiga. Vi drivs av massor av olika känslor och kroppsliga
fysiska funktioner. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lyssna gärna på avsnittet nedan när ni har en lugn stund
till övers. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />
<br />
<iframe allow="autoplay" frameborder="no" height="166" scrolling="no" src="https://w.soundcloud.com/player/?url=https%3A//api.soundcloud.com/tracks/410720313&color=%23ffffff&auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&show_teaser=true" width="100%"></iframe><br />
<br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För att återknyta till min egen resa och intuitionen så har min förmåga till att börja bli bättre på att lyssna på min inre röst gjort det möjligt att precisera vad det är jag behöver i livet. Vad som är viktigt och av värde. Nu är tyvärr inte intuitionen så proaktiv och fixig av sig. Den är mer responsiv och ett svar på de frågor som kommer till oss. Men nu kommer det häftiga. Förnuftet är dock en jäkel på fixa grejer. Det naturliga borde då vara att dessa två, förnuftet och känslan samarbetar. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Intuitionen är vår kompass och det cerebrala vår farkost. Och det är det här minimalism, FIRE, ekonomisk frihet, downshifting, kalla-det-vad-du-vill, är för mig. Det är ett samarbete mellan förnuft och känsla för att ta mig framåt och utvecklas till en bättre version av mig själv. Att vara lycklig och att vara fri. Visst kan förnuftet spara ihop några miljoner och jag kan bli ekonomisk fri. Men utan att lyssna på min inre röst på vägen skulle jag vara rätt vilsen när jag nådde fram till målet.</div>
<br />
<div class="MsoNormal">
Det har varit en utmaning för mig att lyssna på min intuition. Det kommer inte naturligt för mig. Eller det kommer säkert väldigt naturligt egentligen. Den förmågan är bara effektivt borttränad i den miljön jag växt upp i. Mitt förnuft säger att jag är kanske 80% cerebral och 20% intuition idag. Kanske. Min känsla säger att det inte går att mäta. Men jag vet att jag mår bättre när jag lyssnar på mig själv och de val jag gjort på senare år kommer ifrån ett samarbete mellan min känsla och mitt förnuft. Och det har jag mått väldigt bra av.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Lyssnar ni på er inre röst?</b></div>
Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-91157109327892048982018-12-03T21:48:00.002+01:002021-04-29T08:47:09.409+02:00Bli ekonomiskt oberoende redan idagJa den klickvänliga rubriken till trots så har jag ett tankespår jag ville skriva om. Det började med att jag lästa ett inlägg på miljonär innan 30s blogg som handlade om hans reflektioner som ekonomisk fri. Inlägget hittar ni <a href="https://tradevenue.se/miljonarinnan30/blev-livet-som-fri-som-jag-t%C3%A4nkt-mig" target="_blank">här.</a> Jag kan börja med ett förtydligande att det här inlägget inte är tänkt som någon kritik mot MI30 eller hans livsval. Den resan han gjort är minst sagt imponerande och han har till synes hamrat på mot sitt mål med ett metodiskt lugn som är riktigt imponerande. Sedan är vi nog rätt olika som personer, och tur är väl det! Sjukt tråkigt om det bara fanns äpplen i världen och inte andra frukter. <div><br /></div><div>Nu handlar egentligen inlägget om en reflektion över Onkel Toms Stugas inlägg <a href="http://onkeltomsstuga.se/2018/11/ar-det-nagot-som-inte-blivit-som-tankt/" target="_blank">här</a> (börjar bli meta här). Men för er som läst och följt MI30 så kanske ni har eller inte har reflekterat att det är lite oklart vad egentligen han vill göra med sin tid som pensionär. Målet har varit att bli pensionär. Ekonomiskt fri. Jupp. Sen då? Kanske flytta söder ut? Vad ska man pensionära sig med där då? Det är lite oklart vad det där livet egentligen innehåller. Och jag tror det är viktigt att det borde innehålla någonting. Det är vad jag tror, och jag säger inte att jag har rätt. Men att vi människor behöver en strävan och mål för att må bra. Ställas inför problem att lösa och lösa dom för att känna en tillfredsställelse och en mening (MMM pratar mycket om det här) MI30 skriver att de roliga saker han gör som ekonomisk fri gjorde han även när han jobbade. Dom jobbiga saker som att hänga tvätt är fortfarande lika jobbiga. För mig låter det lite som status quo, han har fått tid men inte en mening. Nu kanske jag låter lite hård mot MI30 och jag vet att han "bara" varit ekonomiskt fri knappt ett år. Det dyker upp flertalet historier inom FIRE-communityn om hur den första tiden som ekonomiskt fri är rätt förvirrande och utan rutiner och mål svävar man iväg, tappar veckodagarna, dricker vin i soffan framför tecknade barnprogram på eftermiddagarna. Eller de som inte vågar säga upp sig (pull the trigger) trots att de nått sitt sparmål, pga en osäkerhet inför att möta de som komma skall. Den okända friheten. Och det här, gott folk är vad jag ville prata om. Att möta ditt mål. Sorry MI30 för att jag använde dig som språngbräda in ämnet, menar verkligen inget illa.<br />
<br />
När man ger sig in på resan mot ekonomisk frihet så är det för de flesta en rätt lång resa. Vi har kursen klar dock. Vi har alla verktyg och råd från de som redan gjort resan. Det finns stöttning från en växande community (om det önskas). Det finns en stor entusiasmen och fokus på uppgiften. Det äts, sover och andas med exit-datumet mentalt projicerade framför oss i alla våra ekonomiska beslut.<br />
<br />
Paus.<br />
<br />
Mycket av det här går egentligen på rutin. Vi skapar nya vanor och vi sparar våra pengar. Månad ut och månad in. Den energin vi lägger på att fokusera på slutdatumet eller kontosaldot är skulle troligtvis kunna energiförsörja en mellanstor svensk stad. En tanke är att använda en del av den energin till att fundera på vad man egentligen vill uppnå som fri. Hur ser jag mitt liv, vad vill jag ha tid för att göra som jag inte har idag. Visualisera, konkretisera ditt liv som fri. Många börjar i fel ände (även jag) och tänker vad man inte vill göra. Vad vill man bort ifrån. Fasta arbetstider, stress, APT, sunkigt automatkaffe osv. Och det är alla gedigna anledningar och motivation för att ta dig till målet. Men när du är där då?<br />
<br />
Min tanke är att börja tänka på ditt liv som om du hade nått målet och vore ekonomisk fri redan idag för att se ditt liv efter målet är uppnått. Detta för att inte förlora dig själv när allt de du lagt fokus på, dvs själva sparandet, inte är allt du är när det tar slut. Det här är inte en tanke som jag själv kommit på, att agera som att mål redan är uppnådda används rätt flitigt inom idrott och entreprenörskap osv.<br />
<br />
Vi skulle säkert kunnat spara dubbelt så mycket pengar varje månad om vi hade bott i en liten billig lägenhet istället för att ha köpt gården. Men gården och det liv vi lever här med de projekt osv är det livet vi vill leva som ekonomiskt fria när vi väl nått dit. Vi har redan börjat leva det livet vi ser efter målgången. När vi väl kommer till målgången kommer det inte vara oklart för oss vad vi vill göra.<br />
<br />
Nu förstår jag att alla inte har så tydliga visioner av sitt liv efter målgången. Men det finns ofta nått, en tanke, en känsla. Skriva en bok, starta ett företag, lära sig ny saker som språk, dans osv som man inte har tid att göra idag. Många av dessa drömmar eller visioner går dock att påbörja och testa redan idag även om möjligheten inte kanske finns att leva dom fullt ut än. Vill du skriva en bok, gå en skrivkurs på distans eller sätt upp ett skrivmål under semester. Vill du starta ett företag för att småpyssla med importerade grytlappar från Sydkorea, starta företaget nu, eller skriv iaf affärsplanen och tänk ut hur du skulle sköta logistiken osv. Skifta en del av det fokuset från målgången (som ändå sköter sig självt när du väl rullar och fått in dina rutiner) till livet efter målgången. Detta tänker jag är pga två stora anledningar.<br />
<br />
1. Du får en möjlighet att testa eller iaf tydliggöra något tillräckligt väl att du kan få en föraning om det här verkligen är något du vill göra. Det kanske visar sig asjobbigt att skriva böcker och det är inget du var så värt intresserad av. Bättre att få ett kvitto på det nu och kunna tänka om och utvärdera utan att känna dig helt lost. Ditt skruvstäd till vardag har fördelen att hålla ryggraden i upprätt position för att inte gå ner dig.<br />
<br />
2. Shit happens, then you die. Livet sker liksom nu. Och det är sjukt bra att ha långsiktig planering, men livet pågår varje dag fram till målgången och även efter den. Kanske. Om du har tur. Man kan aldrig veta och att skjuta upp saker du velat göra är en risk och ett ställningstagande du måste göra. Vissa saker är kanske värda att skjuta upp eller offra. Andra saker kanske du tror att du behöver skjuta upp men egentligen kan du börja göra dom redan idag. Eller iaf kan du påbörja dom idag.<br />
<br />Om jag tänker efter vad jag gjort under mina senaste 8 år så har jag bland annat:<br />
<br />
Bott i 3 olika länder.<br />
Bott i 5 olika städer.<br />
Bott i 9 olika bostäder.<br />
Haft 3 olika arbetsplatser.<br />
Köpt, bott, sålt en sommarstuga.<br />
Träffat en fru.<br />
Skaffat ett barn.<br />
Skaffat en hund.<br />
Osv.<br />
<br />
Och det här är bara saker som mina aktiva val varit del av. Sen har vi alla andra saker i livet som jag inte har haft något att säga till om som dödsfall, olyckor, sjukdomar i familjen, skilsmässor i familjen som alla dragit livet till sin spets i sina unika fall. Meningen är inte att det ska vara någon form av skrytlista. Det är såhär livet ser ut. För alla. Vi förändras, saker händer, bra och mindre bra. 8 år är lång tid och jag vill inte skjuta upp sånt jag vill göra senare i livet i 8 år i väntan på att summan på kontot ska bli rätt. De saker jag kan göra idag och ändå hålla mig på vägen mot målet vill jag göra.<br />
<br />Jag ser det som att strävan efter ekonomisk frihet är en kompromiss. En kompromiss på livet. Som Frihetsmamman berörde i ett inlägg som handlade om när det egentligen är dags att säga upp sig <a href="https://frihetsmamman.blogspot.com/2018/12/nar-ar-det-dags-att-saga-upp-sig.html" target="_blank">(här)</a>. Vi drivs i grunden av att förändra en situation vi vantrivs i. Men vi är villiga att hålla ut i den situationen för att skapa oss ett bättre läge i framtiden. Hur mycket är man villig att offra på vägen? Vad är biljettpriset för resan? Mår man så pass dåligt av sitt jobb att det går ut över ens relation eller familj tex så kanske en separation är ett högt pris att betala för sin ekonomiska frihet. Det kanske är dags att fundera på andra vägar. Andra har inget val, utbrändhet eller andra akuta situationer målar om spelplanen för oss utan att vi själva har val. Där måste vi hitta andra vägar.<br />
<br />
Det jag funderar på är att livet inte är så svart eller vitt. Det är inte bara en procent av en sparkvot. Det är inte bara ett exit-datum. Och det är definitivt inte självklart.<br />
<br />
Och allt det här mina kära vänner är jag fullkomligt säker på att ni redan vet. Det här är bara en stilla påminnelse.<br />
<br />
<b>Har ni någonting som ni skulle vilja göra när ni nått era mål som ni skulle komma börja med idag?</b><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ1K5u3vHJSNc_kfLBjM7yMKfXQH34PEiMPXNYxmVWmXAxzLkhPGrFDFpchNsQN0Uust61ZylA81NeZK_5VLz6fwifTMYy0UeXbSYLJ0kwHT4qJ1PrXV0l2zx7lOl0TUnbDo3PnOx4wIc/s1600/DSC_0247.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ1K5u3vHJSNc_kfLBjM7yMKfXQH34PEiMPXNYxmVWmXAxzLkhPGrFDFpchNsQN0Uust61ZylA81NeZK_5VLz6fwifTMYy0UeXbSYLJ0kwHT4qJ1PrXV0l2zx7lOl0TUnbDo3PnOx4wIc/s320/DSC_0247.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Livet på Rotsidan.</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-24120365905102882182018-11-30T21:31:00.001+01:002021-04-29T08:46:53.407+02:00Enkelt billigt matbrödTanken var inte att bloggen skulle bli veckans mattips direkt, men ville ändå dela med mig av ett snabbt och gott matbröd som vi brukar göra här hemma. Jag brukar höfta lite när jag gör det här brödet med mängderna, det är inte så noga. Brödet får nästan en ciabatta- liknande kvalité. Bara en jäsomgång och ingen, NADA knådning.<br />
<br />
<b>Vad som behövs:</b><br />
1,5kg mjöl<br />
1 liter ljummet vatten<br />
1pkt jäst<br />
2-3 tsk salt<br />
1-2 msk honung eller socker<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQP-F4VZ92k9WNziFKWTz6mSYUKW1B7TNsW7JI6b7Apc_G88HTHyAzss-2Th9HfaBZPAw3nuhtINJ4G6NT4BzhkYmqzFgCGRDoWITnTTWuYxR04KwCjll4yEa3nbnKOr9N-zvb2lfJlTc/s1600/DSC_1487.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQP-F4VZ92k9WNziFKWTz6mSYUKW1B7TNsW7JI6b7Apc_G88HTHyAzss-2Th9HfaBZPAw3nuhtINJ4G6NT4BzhkYmqzFgCGRDoWITnTTWuYxR04KwCjll4yEa3nbnKOr9N-zvb2lfJlTc/s320/DSC_1487.JPG" width="180" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lös upp jästen i ljummet vatten, tillsätt saltet.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU3hyphenhyphend6dRs0S5DLdLGLjnBudiik_YAaDsNNsDkVh_A25m8-ji-spiG4Shhd9JH_KveurH9VW9qgyoplD5rZ8ntten3wagcw2shEkTV9ftYnw6rk5dR5-a4VbIHxwV-Ekc8yTmtpnsbDkU/s320/DSC_1488.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="180" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Tillsätt även honung, eller socker och rör om tills det löst upp sig.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU3hyphenhyphend6dRs0S5DLdLGLjnBudiik_YAaDsNNsDkVh_A25m8-ji-spiG4Shhd9JH_KveurH9VW9qgyoplD5rZ8ntten3wagcw2shEkTV9ftYnw6rk5dR5-a4VbIHxwV-Ekc8yTmtpnsbDkU/s1600/DSC_1488.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU3hyphenhyphend6dRs0S5DLdLGLjnBudiik_YAaDsNNsDkVh_A25m8-ji-spiG4Shhd9JH_KveurH9VW9qgyoplD5rZ8ntten3wagcw2shEkTV9ftYnw6rk5dR5-a4VbIHxwV-Ekc8yTmtpnsbDkU/s1600/DSC_1488.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3j8GEeogUJZ_A_sJtqaV6PSTKwXWhIwLH7WEDaWaZEbGArMcskc22D3oVUeQJTZmmAjkxm8IoLoUD1OhHIJaqH4_s9RIaHLwvt_-OVy61tkchRM7i0OrfusgVv99DpqKb8TX3HBiW1Ew/s1600/DSC_1489.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3j8GEeogUJZ_A_sJtqaV6PSTKwXWhIwLH7WEDaWaZEbGArMcskc22D3oVUeQJTZmmAjkxm8IoLoUD1OhHIJaqH4_s9RIaHLwvt_-OVy61tkchRM7i0OrfusgVv99DpqKb8TX3HBiW1Ew/s320/DSC_1489.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ha i ca. 1,3kg vetemjöl, spara resten till senare. Mjölet ska bara röras<br />
ner till en fast, men klibbig, deg. Det ska alltså inte direkt vara en <br />
knådbar deg utan mer en klibbig historia. Tar typ 1min. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmMBzfhRg-wzv6RiXrTFG4zAxTwB_XjxdQC6FBCp-0FQS0U-0IuUqHIuZbaph2Thb3aMn7FRiyG9Pxy8DMW_bzNKxeTHg7TMydKhm5ngNMHRdLURUcH15q8a-EBe2dMD3RMfGoqc-qRgA/s1600/DSC_1490.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmMBzfhRg-wzv6RiXrTFG4zAxTwB_XjxdQC6FBCp-0FQS0U-0IuUqHIuZbaph2Thb3aMn7FRiyG9Pxy8DMW_bzNKxeTHg7TMydKhm5ngNMHRdLURUcH15q8a-EBe2dMD3RMfGoqc-qRgA/s320/DSC_1490.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Strö över lite mjöl över degen</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDT9RF-icwFaIx8y7AEPrBFr9ClDjg57sUUY8gHUNct_fOUw9qWNsLD_nBkdGCcfI_-BTNQYDVVvUjAHxwmgewIxIUJvS6x55jvlYX1nNW4ye_4khyphenhyphenHTxIQziiVpRfY32xwWeJwAOo300/s1600/DSC_1491.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDT9RF-icwFaIx8y7AEPrBFr9ClDjg57sUUY8gHUNct_fOUw9qWNsLD_nBkdGCcfI_-BTNQYDVVvUjAHxwmgewIxIUJvS6x55jvlYX1nNW4ye_4khyphenhyphenHTxIQziiVpRfY32xwWeJwAOo300/s320/DSC_1491.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lägg en handduk över och låt jäsa ca 1h. Den fick jäsa två timmar <br />
då jag råkade somna med baby FF. Zzzz. Men det gör inget<br />
om den står lite längre. Sätt på ugnen på 225grader.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7kBSOBSGosNLqTldcFnD_ieDZA6YRMoODshKnEMT1jQx8Gdh8p8Wj3FjbzJBgCjsUz3HIjw4ssrrabh461V7C2L9HlRefeVTO4icIP2CKMIfYrRrMRdVeQ1Cws5ktRxRlgbfUpgXwB14/s1600/DSC_1492.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7kBSOBSGosNLqTldcFnD_ieDZA6YRMoODshKnEMT1jQx8Gdh8p8Wj3FjbzJBgCjsUz3HIjw4ssrrabh461V7C2L9HlRefeVTO4icIP2CKMIfYrRrMRdVeQ1Cws5ktRxRlgbfUpgXwB14/s320/DSC_1492.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Färdigjäst.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA_FHjCIMVmpxh4pbXLQLGZuZL80ns-d7NbjtRZbYuYah4LkspUIPT9RGOHJjL1my4TXSFjtty2At9o35a6Q4oUNIGqaHCLpQO71qJftCWPUl9A62IkoYpgbwBZbP11NpD3oJnH9vLm7M/s1600/DSC_1493.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA_FHjCIMVmpxh4pbXLQLGZuZL80ns-d7NbjtRZbYuYah4LkspUIPT9RGOHJjL1my4TXSFjtty2At9o35a6Q4oUNIGqaHCLpQO71qJftCWPUl9A62IkoYpgbwBZbP11NpD3oJnH9vLm7M/s320/DSC_1493.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stjälp upp degen på ett mjölat bord, mjöla lite extra ovanpå. Skär upp <br />
lagom stora bitar av brödet. Jag gjorde typ frallor nu, det kan vara <br />
lite klibbigt och det är bra att mjöla in händer och kniv när man <br />
skär upp. <br />
Är det för klibbigt så prova att olja in knivbladet med <br />
lite matolja, då fastnar degen inte. Ingen knådning eller formning alltså, <br />
utan bara skär sen hiva upp biten på plåten!</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHzrEaEvFeW2S2i3XUonhAK-sqhXpBh4bsStgT4-C5KvIdSr47n8zAr4fyQIg7Ew7FseN_9_SMRbessJiDrUGTnumJxXXfGh620l_UW22MdZUMeRSYhPWRP3vwTqFJLDjJjFWYcRFW4PA/s1600/DSC_1494.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHzrEaEvFeW2S2i3XUonhAK-sqhXpBh4bsStgT4-C5KvIdSr47n8zAr4fyQIg7Ew7FseN_9_SMRbessJiDrUGTnumJxXXfGh620l_UW22MdZUMeRSYhPWRP3vwTqFJLDjJjFWYcRFW4PA/s320/DSC_1494.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lägg på en plåt och in i ugnen direkt ca. 10 min på 225grader.<br />
Tills de är lagom bruna och goa. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9IuOQEqTefYguJ1f6qvODdAWqNJEKzt-ZtOI0LzzRqMaPwTpeiRm2mUPFQ8jtrfYV-SYYAnn_3eQu-wOegCLgtRgiFHrOksGGFlcQujUIFib9rdZWFkDyuvJTELLhAMInBsPGyH1Q16E/s1600/DSC_1495.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9IuOQEqTefYguJ1f6qvODdAWqNJEKzt-ZtOI0LzzRqMaPwTpeiRm2mUPFQ8jtrfYV-SYYAnn_3eQu-wOegCLgtRgiFHrOksGGFlcQujUIFib9rdZWFkDyuvJTELLhAMInBsPGyH1Q16E/s320/DSC_1495.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Voila.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmcf_ReajMgNcfea3euqA9y_R-t-Wwy-wvD9p5VZKDQJFtZpjphklm_t05Si8Z0-MW5zYEuxd4MNyr7delQ0E8Vt03oD-1wj-4mR1KF2w6DuCa7g9RwmFPrgKlOKNdPrv1QetfxtrkUy4/s1600/IMG-20181130-WA0002.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmcf_ReajMgNcfea3euqA9y_R-t-Wwy-wvD9p5VZKDQJFtZpjphklm_t05Si8Z0-MW5zYEuxd4MNyr7delQ0E8Vt03oD-1wj-4mR1KF2w6DuCa7g9RwmFPrgKlOKNdPrv1QetfxtrkUy4/s320/IMG-20181130-WA0002.jpeg" width="180" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Blev 30st frallor.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div>
För att få lite FIRE-känsla på brödet så gör vi en kostnadsberäkning.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
1,5kg Garant vetemjöl - 8,60kr</div>
<div>
1pkt jäst - 2kr</div>
<div>
Honung (vet jag faktiskt inte vad det kostar, vi har haft den där </div>
<div>
burken foreeever i kylen, men gissar) - 4kr</div>
<div>
Salt - 0,02kr</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Totalt: 14,62kr för 30 frallor, eller typ 50 öre styck. De fick svalna och 25st åkte in i frysen direkt. </div>
Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com13tag:blogger.com,1999:blog-4542088630638072068.post-26649361591614789762018-11-25T21:15:00.002+01:002021-04-29T08:46:24.448+02:00Hem till gården, del IISå vi satt i vår lägenhet i staden där alla, enligt uppgift, heter Glenn. Vi hade tagit ett beslut att förändra vår livssituation då vi bägge kände att vi var någonstans vi inte ville vara i livet.<br />
<br />
Det landställe vi hade vid stunden var vår fristad och andrum. Men det var också ett experiment visade det sig. Under åren hade vi odlat och fixat med en del sidoprojekt. Under ytan började något formuleras och ta form. En längtan till att leva så här på heltid och inte bara på helger och sommarsemester. Vi bestämde oss för att flytta ut på landet och skaffa en gård. Att vi i alla fall skulle testa att bo mer lantligt. Både jag och min fru är väldigt målinriktade och drivna personer men samtidigt är vi väldigt inkännande och läcker ofta energi, något som leder till känslan av att varken tiden eller orken räckte till i vår situation som vi var i. Vi hade en längtan efter barn och ville komma närmare våra familjer. Då min familj bor innanför tullarna i knugliga hufvustaden och min fru har sin familj i en mindre stad var valet rätt lätt. För att få ihop en ekonomisk möjlighet för att förverkliga vår dröm siktade vi in oss på landet i närheten av Vänern i Skaraborg.<br />
<br />
Tre månader senare satt vi en lägenhet i Lidköping. Jag hade sökt och fått jobb direkt på en grannkommun med bättre lön, mer semester och en arbetssituation som passade mig mycket bättre än på konsultjobbet. Vi skannade hemnet efter gårdar dag som natt, vi kollade på många objekt och planerade. Vi sålde landstället och under tiden blev vi gravida och fick vårt första barn.<br />
<br />
Tillslut hittade vi vår gård. Ingen budgivning. Inget drama. Två och ett halvt år från att vi satt i köket i vår funkis-tvåa i Göteborg och sa "nu gör vi det här", så satt vi på golvet i vårt nyköpta omöblerade hus med vårt barn. Känslan av att ta kontrollen över sitt liv och styra oss efter våra mål var väldigt berikande. Jag bytte snart jobb igen till kommunen vi bor i för att kunna cykla till jobbet under ljusa tider på året och fick även bättre lön, igen.. Livet hade verkligen gjort en helomvändning och vi kände att vi hade börjat leva vår dröm.<div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpKoWY4iKm2KKu8Thrn_JpihjgYB-cPBy2jCbcmv9UD62eapI7d0cjNxAORxlqClVBw5G-aI7yL11I_w3YgyZdxd4MmTY_a29MSv-4luFr0R3YofnTHjelvnDAtsJxRBydFTeiznXXwvI/s1600/DSC_1114.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpKoWY4iKm2KKu8Thrn_JpihjgYB-cPBy2jCbcmv9UD62eapI7d0cjNxAORxlqClVBw5G-aI7yL11I_w3YgyZdxd4MmTY_a29MSv-4luFr0R3YofnTHjelvnDAtsJxRBydFTeiznXXwvI/s320/DSC_1114.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vi kunde andas igen.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Vi var hemma bägge två samtidigt (jag på deltid) under våren 2018 med barnet och som familj började vi lägga grunden för våra odlingar och planera vår framtid. Det var under den här tiden som jag började läsa om ekonomisk frihet. Jag hade sedan tidigare känt till och läst <a href="https://www.mrmoneymustache.com/" target="_blank">Mr Money Mustache blog</a>, men aldrig själv dragit slutsatsen att det "kunde vara jag". Medans min fru, som alltid varit en hårt arbetande fantastisk individ (oftast med flera jobb samtidigt och bisysslor ovanpå), hade börjat ifrågasätta mycket av det som känts självklart med jobbvärlden i och med ankomsten av vårt första barn. </div><div><br /></div><div>Finns det kanske en möjlighet för att enbart kunna leva på bisysslor, våra odlingar och det gården genererar och samtidigt få mer tid med vårt barn? När vi började prata mer ingående om det sa vi," holy crap! Varför har vi inte kommit på det här tidigare?? Det är verkligen möjligt"<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdjLsHRrHt4UL76PksntZ1a_IJaxFu8rKeqmOZsS2bpMQwUMWEPoCObWlpaPFB84AdLX65HMICTZrj3KeoX-mLOdJxyvsejA0Hfn2D3qBc4lU9l5jM2fk_dZrZi3meMmipdhFlfAp4fos/s1600/DSC_1281.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdjLsHRrHt4UL76PksntZ1a_IJaxFu8rKeqmOZsS2bpMQwUMWEPoCObWlpaPFB84AdLX65HMICTZrj3KeoX-mLOdJxyvsejA0Hfn2D3qBc4lU9l5jM2fk_dZrZi3meMmipdhFlfAp4fos/s320/DSC_1281.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vi byggde en första del av köksträdgården, <br />
de större odlingarna ligger på annan plats.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Jag tror starkt på att allt har sin tid, att möjligheter och lösningar presenterar sig för en först när man är mottaglig för dom. Nu var tiden för oss att påbörja resan mot sparandet och ekonomisk frihet. Visst hade det varit gött att påbörjat resan när vi bägge jobbade hårt och för åtta år sedan, då hade vi varit i mål nu (speciellt om man ser till de senaste åtta årens börsutveckling). Men det gjorde vi inte och det finns ingen mening i att tänka på det som aldrig gjordes. Som det gamla ordspråket lyder, "den bästa tidpunkten för att plantera ett träd var för 20 år sedan, den näst bästa tidpunkten är idag".<br />
<br />
Vi hade nu planterat vårat träd, både i metafor och i verkligheten.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoAmdh-UuCXdgi4KkHFdJ01h2oSwERZ6QrIqowMfQLESSBRWlutHupsQFOT8v2BFQJBanHimWAvZOamdnQxR0N9vthH_AD9zzLTMyrPTDu3ukT3TIXwPEWUWUWeifwCXoJGjMQ1FVGDvk/s1600/1530610796885.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoAmdh-UuCXdgi4KkHFdJ01h2oSwERZ6QrIqowMfQLESSBRWlutHupsQFOT8v2BFQJBanHimWAvZOamdnQxR0N9vthH_AD9zzLTMyrPTDu3ukT3TIXwPEWUWUWeifwCXoJGjMQ1FVGDvk/s320/1530610796885.jpg" width="180" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vårt första barn planterar en metaforisk <i>prunus.</i> </td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>Flow-FIhttp://www.blogger.com/profile/16681069284690158093noreply@blogger.com10