16 000 kronorsharen
För en vecka sedan skulle jag köra hem från jobbet vid halv sex-tiden. Det var mörkt och en del snö och is på vägen. Jag brukar cykla de 13 km till jobbet när det är ljust och vardagen hinns med. Men nu under vinterns mörker tar jag bilen. Främst för att den rätt smala landsvägen ut till oss har en del fartdårar som INTE kör i 70, men också för att jag är lite bekväm av mig. Ur diket skjuts en kamikaze-hare med en enda önskan. Att dö. Jag han knappt få foten på bromsen och än mindre stanna bilen innan haren löste en enkel biljett till Nangijala. Haren katapulterades ut i diket, fast denna gång på andra sidan vägen. Det hela var över på under en sekund. Jag kollade att haren var död med hjälp av lampan på mobilen och tyckte mig samtidigt höra räven i busken dregla över kommande skrovmål. Satte mig i bilen och fortsatte resan hemåt, tacksam för att det inte var en älg. När jag kom hem kunde jag konstatera att delar av kylargrillen var trasig och höger dimljus var helt intryckt och