onsdag 20 mars 2019

029. Lönedelgivning och skatt på skatten

Goddagens!

Så där ja, nu var årets lönesättning färdig för den här gången och dammet har lagt sig. Mina medarbetare på arbetsplatsen finner det väldigt obekvämt och olustigt att prata om pengar så jag har inte vågat fråga hur den generella linjerna ligger bland de med samma arbetsbeskrivning som jag har. Men att döma av "humöret i korridoren" så verkar det inte varit några personliga katastrofer iaf och de flesta verkar iaf kunna hålla ihop sina bostads/bil/båt/sommarstugelån det här året också, puh!

För egen del fick det bli en höjning på 2,56%, och det får jag vara nöjd med. När man som kommunalanställd arkitekt i en liten till mellanstor kommun har knäckt 40 000kr/månaden brutto så får man helt enkelt vara nöjd att lönehöjningarna täcker inflationen. Skulle jag vilja få upp lönen mer än enstaka procent så blir det chefsjobb som gäller. Något som jag redan avfärdat för min egen del.

Ytterligare en sak som slog mig häromdagen var när jag tittade närmare på den intressanta elräkningen. Det här med att betala skatt på skatt verkar vara lite av ett hemligt vapen staten har. På elräkningen betalar du en punktskatt i form av energiskatt för att sedan betala mervärdesskatt (moms) på hela paketet, inkl. energiskatten. Den här typen av dubbelbeskattning finns även på andra punktskatter som tex alkohol.

När du går till systembolaget och ska köpa en flaska El Miracle som lönecava tar du alltså din lön som beskattade både av dig och din arbetsgivare (arbetsgivaravgift). Du betalar skatt på vinet och sedan moms på paketet. Det är nästan ett (el) mirakel att det fortfarande är skattefritt att hälla upp vinet i sitt valfria dryckeskärl.

Anledningen till att jag går igång lite på skatter är att jag blivit något cynisk efter jobbat några år inom en skattefinansierad bransch, nämligen kommunen. Jag kan lugnt konstatera att skattepengar behandlas på samma sätt som spenderar-svensson behandlar sin lön. Pengarna brinner i fickan och ska spenderas, ibland är det strunt samma på vad, budgeten måste spenderas annars riskerar förvaltningen få sänkt budget nästa år. Tillför sedan förvaltningschefer som har fått sina grundläggande ekonomiska kunskaper från sms-lånereklamen. Voila, du har nu en förvaltning med underskott på 300 miljoner.

Tidigare okänd bild på statskassan.


Jag tycker i grund och botten att skatter är bra. När de används till rätt saker, dvs bygga ett hållbart samhälle. Tyvärr verkar det gå lite i andra riktningen. Allting kostar mer att upprätthålla, mycket på grund av effektivisering och att anställda idag ska ha flera olika jobb, som administratör, upphandlare, ekonom, städare och tillslut vårdpersonal.

Lösningen är som vanligt att när pengarna i slut så måste man få in mer pengar. Dvs skatter i kommunal och statliga verksamheter. Nedskärningar och effektiviseringar tillämpas för att visa sig bara bli dyrare i slutändan pga att det tydligen (surprise!) inte är så mycket billigare att ta in konsulter och köra personalen i botten så de sjukskriver sig. Vem hade kunnat ana det? Bäst att folk jobbar lite mer och längre så det hela går runt!

4 kommentarer:

  1. Är styrningen och direktiven till att använda pengarna otydlig kryddat med medarbetare som är rädda och ekonomiskt helt beroende av sina arbeten blir resultatet som du beskriver ovan. Pengar används upp och arbete skapas.

    Själv fick jag 1,6% ökning förra året trots nådda mål etc. I år har fått ännu finare lovord på medarbetarsamtalet. Kanske får jag 1,2 % då? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, fy fan. Omvända leken. Om du kommer in sent varje dag och går tidigt och snyter dig i gardinen, som någon skrev på ett annat inlägg kanske du får 5+% nästa år??

      Radera
  2. Om det är pengar kvar i slutet på året, betyder det då inte att man budgeterat "fel"? Kan man inte tex planera in för vad man ska göra OM man har pengar kvar i slutet på året. Tex köpa in material som man hade tänkt köpa in på nästa års budget och sen har man vips köpt lite tid för att fundera på vad man skulle kunna använda dessa extra pengar till. Men jag håller med dig om att det är ett knepigt system.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beror lite på verksamheten. Att balansera en budget är ofta väldigt svårt då det är så många faktorer som spelar in. Man brukar säga att i början av en budget så har man stora möjligheter för förändring men lite information om behovet. ju längre in i budgetåret så ökar information om behovet men möjligheten att påverka blir mindre.
      I den förvaltning (samhällsbyggnad) som jag jobbar är oftast ett överskott i budgeten kopplat till projekt och beräknade investeringar som uteblivit eller försenade i något led som gör att det inte genomförs det året. Andra förvaltningar som skola eller vård och omsorg är mer personaltunga där tex uppsägningar osv kan utgöra ett överskott. Hursomhelst är det svårt att "bara anställa lite fler" vid ett överskott tex då dessa personer antagligen inte ryms i nästa års budget. Resultatet blir att pengarna ofta spenderas på nått mindre nödvändigt, typ en ny stor TV i entrén som det står välkommen på.

      Radera